2018-05-17

Lördagsmusik

Helgeandskyrkan 50 år
Jubileumskonsert

Hyllning till Birgit Nilsson
lördag 19 maj kl 17.00
Eva Rydén, sopran
Larsåke Sjöstedt, piano och orgel


Klosterkyrkan
19 maj kl 18
Helgsmål med musik: Elisabeth Mühlhäuser, orgel

Den stora accelerationen: Sankt Lars förr och i framtiden

Samling utanför St Lars vårdcentral söndagen den 20 maj kl 13.00. Bekväm långsam promenad i den vackra parken.
Klostergårdens byalag
 

Byalagsmöte
ABF-lokalen, Sunnanväg, måndagen den 21 maj klockan 19.30. Vi diskuterar Klostergården och Sankt Lars i Lunds Grönplan och Översiktsplan

Hur farlig är rysssen?

Under det temat fortsätter Röda Kapellet med sina appellmöten lördagen den 26 maj kl 11-12 på Mårtenstorget.
 

 

Det kan komma att handla om den seglivade rysskräcken, motståndet mot svensk Natoanslutning,säkerhetspolitik, försvaret, terrorism mm.
   Sedan tar orkestern sommarlov och återkommer tillhösten med sina traditionella valspelningar. Det blir mycket att göra för ungdomarna i Röda Kapellet!

Våldet mot demonstranter i Gaza måste stoppas!

Dussintals palestinier har dödats och hundratals skadats sedan den israeliska militären skjutit skarpt mot dem – i strid med folkrätten. Skjutandet verkar vara avsett att döda – något som inte bara är fullständigt förkastligt utan dessutom kan utgöra ett krigsbrott.
   Skarp ammunition får endast användas då det finns ett överhängande hot om dödlig fara eller allvarlig skada. Även om vissa demonstranter varit inblandade i någon form av våld rättfärdigar det inte det våldsamma svaret från den israeliska militären.
 

 
Vi måste få ett stopp på våldet! Amnesty uppmanar de israeliska myndigheterna att upphöra med det dödliga våldet mot demonstranterna då det enda det uppnår är fortsatt våld. Hjälp Amnesty att sätta press på Israels myndigheter!
 

Vänsterpartiets budget för Lunds kommun 2019
av Hanna Gunnarsson


Vänsterpartiet tar först och främst bort alla de nedskärningar som redan ligger i det som kallas "nämndernas ramar". Dessa nedskärningar beslutades i förra året, och vi tar alltså bort samtliga.
   Nedskärningarna drabbar alla nämnder och verksamheter med 1 - 2 %. För för- och grundskolan innebär det en nedskärning på 38 miljoner och för äldreomsorgen och LSS (vård- och omsorgsnämnden) 29 miljoner. För mindre nämnder som miljönämnden och byggnadsnämnden innebär nedskärningarna ökade avgifter för de som söker olika former av tillstånd, för övriga nämnder är ofta den enda möjligheten att minska personalen.
   Utöver att stoppa nedskärningarna gör vi i Vänsterpartiet en lång rad satsningar som gör välfärden och arbetsmiljön för kommunens anställda bättre. Vi föreslår att delade turer avskaffas en gång för alla, att 6 timmars arbetsdag testas på äldreboenden, att löner mellan kvinno- och mansdominerade yrken jämställs, att biblioteken får extra pengar för öppettider och program, att avgiften på Kulturskolan sänks och att vi kommer ikapp med underhållsskulden i parker, lekplatser och på gator. För att nämna några satsningar!

Läs hela Vänsterpartiets budget här:

48 år sedan motkarnevalen 1970 av Gunnar Stensson

Motkarnevalen firades i stadsparken. Allt var öppet. Inga inträdesavgifter. Lunds FNL-grupp och Folket i Bild Kulturfront arrangerade. Pistolteatern framträdde med den satiriska pjäsen Palmlänningarna. Kim Anderzon spelade huvudrollen. Titeln anspelade på att Olof Palme nyss blivit Sveriges statsminister. Proggruppen Träd, gräs, stenar spelade liksom många andra grupper. Gröningen var full med studenter och solen sken.
   Framåt kvällen framförde Lilla teatern två gånger Kent Anderssons pjäs Flotten för fulla hus. Jag minns sången: Vi går med fem knops fart emot lycksalighetens ö. Den anspelade på socialdemokraternas tröghet i reformarbetet. I själva verket genomfördes fler reformer de närmaste fem åren än någonsin. Den svenska modellen byggdes. Gustaf VI Adolf var kung. Nixon var president i USA. Vietnamkriget rasade i hela Indokina. Martin Luther King hade mördats två år tidigare. Apartheid-regimen hade makten i Sydafrika.
   Vi som firade på Gröningen märkte inte att det pågick en karneval i Lundagård.

Vänsterpartiet har mandatperiodens bästa miljöpolitik

Socialdemokraterna har den näst bästa och Miljöpartiet kommer trea. I särklass sämst miljöpolitik hade Sverigedemokraterna och näst sämst Moderaterna.
   Det är Naturskyddsföreningen som gjort rankingen genom att jämföra vad partierna sagt och gjort i frågor som förnybar energi, koldioxidskatt, nyinvesteringar i järnvägar och skogsvård m.fl.
Karin Lexén och Johanna Sandahl, Mandatperiodens bästa parti för miljön är Vänsterpartiet. DN Debatt 15 maj.

Från Helsingborgs horisont av Anders Emilson

Landborgen kallas den brant som går längs Öresundskusten från Hittarp i söder och norrut genom hela Helsingborg. Sedan länge har det funnits planer på att spränga in ett garage i branten med plats för 600 bilar och 600 cyklar. En stor del av invånarna i Helsingborg har reagerat mot detta förslag som lagts fram i kommunfullmäktige.
   Flera organisationer och partier har arbetat för att få till stånd en folkomröstning i frågan. För att en sådan ska bli verklighet krävs det att minst 10% av de röstberättigade invånarna begär det, dvs 18 818 personer. En namninsamling organiserades, och när den var avslutad visade det sig att 10 736 namn hade samlats in mot projektet. Nu ska det med andra ord byggas ett jättegarage vars nödvändighet är omtvistat. Bilismen får alltså lägga beslag på en av stadens äldsta delar till en kostnad av 500 miljoner.
   Den cykelramp som var planerad att gå igenom berget visade sig i praktiken vara tekniskt omöjlig att genomföra Att den från början var ett lockbete för dem som var motståndare till projektet är uppenbart.

Gröningen kallas den stora gräsyta som finns vid kusten i de norra delarna av Helsingborg, en flitigt utnyttjad oas för dem som inte finner nöje i att ligga på stranden. Detta område är det nu meningen att det ska bebyggas av ett jättehotell. En arkitekttävling har resulterat i tre förslag, ett av dem omfattande 16 våningar. Helt nyligen har man dock skjutit på avgörandet - valet närmar ju sig...

"Paradgatan" Järnvägsgatan/Drottninggatan bör man sedan våren 2017 och fram till sommaren 2019 akta sig för att trafikera. Gatan ska breddas, nya bussfiler anläggas och kablar läggas ner, de senare en följd av Färjornas omläggning från dieselmotordrift till batteridrift. Batterierna laddas ömsom i Helsingborg, ömsom i Helsingör. De stora batterihusen syns tydligt på färjornas tak och ett jättelikt batterimärke är målat på båtarnas sidor. Detta är världens största batteridrivna färjor. Man befrias alltså från rök och utsläpp. Den el som används produceras genom vind och vattenkraft. Man går ut med följande slogan: "Vi sejler med strømmen."

Donald Trump och Benjamin Netanyahu hotar världsfreden av Gunnar Stensson

Först erkände Donald Trump Jerusalem som Israels huvudstad och beslöt att flytta USA:s ambassad dit. Det var ett brott mot internationell lag. Benjamin Netanyahu jublade. Palestinierna protesterade. Netanyahu beordrade armén att skjuta demonstranter medan han skålade med Trumps dotter och svärson.
   Sedan sa Donald Trump upp kärnvapenavtalet med Iran. Det var ett svek mot alla stater som skrivit under avtalet. Han hotade att införa sanktioner inte bara mot Iran utan mot alla som inte följde USA.
   Han fick stöd från den saudiska diktaturen och ett par latinamerikanska lydstater.
   Sedan firade Israel 70-årsminnet av staten Israels bildande efter den etniska rensning av Palestina som tvingade bort 700 000 palestinier.
   Israeliska prickskyttar mördade hittills 62 palestinska demonstranter, män, kvinnor och barn. 1360 skadades av skarpa skott, 400 av splitter och 980 av tårgas. Den israeliska armén bereder sig att invadera Syrien och bomba Iran.
   Världssamfundet protesterade men Israel och USA har en femte kolonn av medlöpare i många länder som skyller alltihop på Gaza-bornas protester. I Skåne är det Sydsvenska dagbladets ledarredaktion.
   Nu hänger det på världssamfundet att stå emot den laglösa USA-imperialismen och apartheidstaten Israel. De globala storbolagen vacklar eftersom USA kan skada deras vinst. Men möjligheten finns att en enig värld kan stå emot USA:s vanliga hot: Den som inte är med oss är emot oss.
   Vi är alla mot!
   I så fall kan bibelns berättelse om David och Goliat bli verklighet i världsmåttstock och med ombytta roller:

 

Osama besegrar Netanyahu i Gaza.
När nu Netanyahu gjorde sig redo och gick framåt och närmade sig Osama, sprang Osama snabbt fram mot hären, Netanyahu till mötes. Och Osama stack sin hand i väskan och tog ur den en sten och slungade och träffade Netanyahu i pannan. Och stenen trängde in i pannan, så att Netanyahu föll omkull med ansiktet mot jorden. Så övervann Osama israelen med slunga och sten och slog israelen till döds utan att Osama därvid hade något svärd i sin hand. Första Samuelsboken 18, 48.

Lika för alla! av Gunnar Stensson

Beskatta det negativa (som föroreningar) istället för det positiva (som arbete)!
Inför progressiva inkomst-, kapital- och fastighetsskatter.


Det är den politik som ekonomipristagaren Joseph E Stiglitz menar är nödvändig för att rädda världsekonomin. Han förespråkade den senast i Sydsvenskan den 13 maj i artikeln Lilla Costa Rica kan bli en fyrbåk av hopp som visar att en annan värld är möjlig.
   Stiglitz är inte ensam. Seriösa ekonomer är eniga om att de rikas oproportionerligt stora inkomster från vinster på kapital hotar både miljön och samhället.
   De är eniga om att progressiva kapital- och fastighetsskatter är nödvändiga för att förhindra klyftorna mellan rika och fattiga vidgas.
   De är eniga om att en omfördelande arvsskatt är nödvändig. Sverige och världen behöver en politik som gör levnadsvillkoren lika för alla.
   De är eniga om nödvändigheten att beskatta föroreningar som skadar klimat och miljö.

För Moderaterna däremot betyder parollen ”Lika för alla!” motsatsen. De säger nej till förmögenhetsskatt, fastighetsskatt och arvsskatt. De gör drängtjänst åt den rika minoriteten. Det får de bra betalt för.
   Ulf Kristerssons politik syftar till att öka olikheterna mellan fattiga och rika. Henrik Bredberg är förtjust över ”den fräcka nymoderata pr-fyndigheten att sno en meningsmotståndares favorituttryck och fylla det med nytt innehåll” (SDS 17/5). Men den fräcka pr-fyndigheten uppfanns inte av nymoderater. Hitler tillämpade den i alla sina tal. Orwell kallade det ”nyspråk”.

Tre fakta att minnas om rikas och fattigas miljöpåverkan
De rikaste 10 procenten av världsbefolkningen står för 50 procent av alla koldioxidutsläpp.
De fattigaste 50 procenten står för 10 procent av utsläppen.
De 100 största multinationella bolagen står för 77 procent av atmosfärens uppvärmning sedan 1985.

Brotten minskar av Gunnar Stensson

Antalet anmälda brott per invånare minskade 2017 jämfört med 2016 enligt brottsstatistiken för 2017 som publicerades av Brottsförebyggande rådet, Brå, i slutet av mars.
Stöld och tillgreppsbrott –3%
Butiksrån –12%
Skadegörelse –7%
Misshandel –5%
Våld mot män över 18 år –10%
Olaga hot och ofredanden –2%
Grov fridskränkning mot kvinnor –13%

Även föregående år minskade brottsligheten
. Jämfört med 2009 är minskningen ännu större.
   Men Jimmy Åkesson bryr sig inte om fakta. ”Där det en gång rådde ordning och trivsel behövs det idag taggtråd och övervakningskameror”, säger han i SD:s valfilm. Lögnen om ökande brottslighet kopplas samman med det ökande antalet invandrare.
   Alla Allianspartierna och Socialdemokraterna talade om ökande brottslighet och behovet av hårdare tag i söndagens partiledardebatt.
   75 procent av deltagarna i den senaste Trygghetsunder-sökningen sa sig vara säkra på att brottsligheten ökar. Inte underligt med tanke på den vilseledande propaganda de utsätts för av Sverigedemokraterna men också av flertalet övriga politiska partier med Moderaterna i spetsen.
   Och förstås Donald Trump: Last night in Sweden!

Källor: Brottsförebyggande rådet och artikeln Brotten minskar, Agenda av Gellert Tamas i Aftonbladet 13 maj.
 

Var är glöden i Socialdemokraternas valkamp?
av Staffan Lindberg m fl

Kan man gå till val på att allt bara ska gå på som hittills, bara bli lite tryggare genom ett starkare samhälle?
Sedan den 27 februari fram till den 9 maj har S gjort 22 utspel inför valet i september, om man räknar in Valfilmen den 2 maj och migrationspolitiken den 4 maj.

De flesta utspelen är punkter för förbättringar i den offentliga politiken, som t ex bättre ambulanssjukvård, fler jobb för kvinnor födda utomlands, eller mer stöd åt landsbygden. Nog blir det mer ambulansflyg med detta, och förhoppningsvis fler jobb i den sociala ekonomin. Med landsbygden är det nog mera symboliskt menat, när lägenheterna byggs i de snabbt växande städerna eller deras omdelbara förorter. Det hade varit mer relevant att satsa på industrier som förädlar svenska råvaror och tar till vara miljövänliga resurser. Eller räkna in självkörande minibussar i planeringen av trafiken även i glesbygden. Det vore miljöinsatser som skulle göra skillnad.

Av de 22 utspelen är de bara 6 som är stora och fundamentala:
 • 14 000 fler anställda i sjukvården
 • Vinsttak i vården
 • 10 000 nya poliser
 • Stopp för arbetskraftsinvandring till yrken utan särskilda kvalifikationer
 • Höjd pension för vanligt folk
 • Starka begränsningar i migrationspolitiken, tillfällig asyl i 3 år, ingen familjeåterförening

”Detta är delar av det största trygghetsprogrammet i modern tid, som ska skapa ett tryggare Sverige med bättre välfärd och hårdare tag mot brottslighet.” Stefan Löfven sammanfattade detta: ”Ett starkare samhälle.”

Men med dessa krav blir det inte mycket till valdebatt mellan S och alliansen, utom om vinsttak och möjligen ”stopp för arbetskraftinvandring för enkla jobb” (alla EU-medborgare har ju rätt att jobba här!).

Om inget händer nu så finns det ju ingenting att diskutera. Vi får se ungefär samma valresultat som opinionsmätningarna nu visar. Det kan faktiskt bli ett s.k. ”hängt parlament” (hung parliament), dvs. en uddlös och osäker politisk situation, vilket inga statsvetare trodde var möjligt i parlamentariska system med proportionalitets-val. Det var förstås innan högerpopulismen bredde ut sig.

I en demokrati ska sammanvägning av valresultat och sammanjämkning komma efter valet inte före det!

Var är visionerna om ett radikalt bättre samhälle? Var är frågan om skolans förfall, var är miljöfrågorna? Var är rättvisan och jämlikheten?

Trygghet, rättvisa och medmänsklighet borde vara parollerna i en sådan sammanhållen vision. Höj pensionerna mer än vad som föreslagits. Bygg ut välfärden till de sämst ställda! Den s.k. kantstötta välfärden är i själva verket ofärdig. Inför ett försäkringssystem för tandvård, som ger alla rätt till en god tandvård.

Gör om grundskolan till en nationell skola genom radikala institutionella reformer. Bygg upp fritidsgårdarna igen och samarbeta med ideella organisationer för att de mest utsatta ska ha en chans att komma in i de etablerade välfärdssystemen.

Organisera om sjukvården genom att avskaffa de ”medeltida” landstingen och inför regionala huvudmän. Mer personal hjälper inte! Korta köerna genom att prioritera bättre i primärvården eller vid speciella diagnoscenter. Förnya sjukvården genom institutionella reformer, som ger mer inflytande för sjukvårdarna själva.

Bygg ut en miljövänlig energi- och kollektivtrafikmiljö där de smutsiga och privata lösningarna överges. Sätt en aktiv klimatpolitik på kartan igen!

Det hela stavas solidariskt medborgarskap i en social demokrati, som erkänner nationsgränser men samtidigt strävar efter globalt politiskt samarbete.

Den just nu till synes rådande samstämmigheten kring en mycket restriktiv invandring är den svåraste utmaningen för oss alla i ett solidariskt samhälle. Rätt till uppehållstillstånd tills vidare och en rätt till familjeåterförening är det minsta man kan begära. Viktigast: Lås inte fast Sverige i en instängdhet, där det vare sig finns plats för nya krigskatastrofer, miljöflyktingar eller ett stort behov yngre invandrare i ett 25-årigt befolkningsperspektiv.

I grunden handlar detta om hur vi själva mår i samhället. I ett samhälle med ökande klyftor mellan människor finns inte den tillit och det ömsesidiga förtroende som är grunden för all medmänsklighet och barmhärtighet. Om S vill bidra till detta måste den gå åt ojämlikheten i en kamp för en rättvis beskattning. Vi har inte råd med de superrika eftersom de förstör samhörigheten i samhället.

Det måste hända något i valdebatten som kan tända folk till eftertanke kring vilket samhälle vi egentligen vill ha.

Staffan Lindberg, Lena Trell, Berit Holtz, Magnus Norrlin, Jan Lindhe, Mats Bogren och Kim Nilsson, medlemmar i ABF-studiecirkel 2018 och socialdemokrater i Malmös innerstad

2018-05-10

Lördagsmusik

Helgeandskyrkan
12 maj kl 17
Per Sandberg, violin

Klosterkyrkan
12 maj kl 18
Helgsmål med musik: Kören Svart på vitt, ledning Diana Nunez och Lasse Beijbom

Motståndets lilla katekes



Bekämpa ojämlikhet och privilegierade särintressen

Rösta på partier och bli medlem i organisationer som bekämpar ojämlikhet och privatisering. Motstå arbetsköparnas försök att splittra löntagarna genom lönespridning och falska hierarkier. Se skolan som varnande exempel. Elevernas kunskaper sjunker och deras psykiska hälsa försämras när man inför konkurrens inom lärarkollegier och mellan skolor. Samtidigt ökar skolkoncernernas vinster eftersom vi satsar mer skattepengar. Liknande effekter drabbar vård och omsorg.


Rupert Younger och Frank Partnoy, Activist Manifesto.

Al Nakba - 70 år av fördrivning och exil


 
DEMONSTRATION Söndag 13 Maj, KL. 12:30, Gustav Adolfs torg, Malmö
Vi samlas för att uppmärksamma att det är 70 år sedan starten av Al Nakba – den stora katastrofen – och för att protestera mot Israels ockupation och apartheid.
   Välkommen till en lugn och värdig manifestation och demonstration med tal och musik, för ett fritt Palestina och för att uppmärksamma Al Nakba, men framför allt för att visa solidaritet och stödja den palestinska kampen mot ockupationen och för en rättvis fred.
   Inga andra flaggor än palestinska är tillåtna, vare sig från andra partier eller andra länder. Alla tal kommer endast att vara på svenska. Vi ber alla att respektera detta.
Den palestinska musikgruppen AL ASHEKEEN medverkar vid manifestationen.
Medarrangörer:
ABF Malmö , ARF/Filmcentrum syd , Feministiskt initiativ Malmö , Folkets Bio Malmö, Frihetsteaterns vänner, Grupp 194 Malmö , Nyckeln till friheten , Palestinska Arbetsgruppen i Malmö, Palestinska Centret i Sverige , Palestinska Rättvisecentret i Malmö , Socialdemokraterna Malmö, Ung Vänster Malmö, Vänsterpartiet Malmö

Affisch »
Förslag till uttalande »

ilm och samtal - Al Nakba, 70 år av fördrivning och exil

Den 15 maj kl. 18:30 – 21:00,
Folkets Bio Friisgatan 19 D, Malmö


Radiance of Resistance (USA 2017)
Dokumentär, 59 min, arabiskt tal, engelsk text
   Filmen följer Janna Ayyad och Ahed Tamini när de var 9 år respektive 14 år gamla. Janna Ayyad har blivit kallad den yngsta journalisten i Palestina. Ahed Tamini är den unga aktivisten som har blivit en ikon som symboliserar ett helt folks dröm om frihet. Hon dömdes nyligen, 16 år gammal, till ett 8 månaders fängelsestraff efter att ha örfilat en israelisk soldat. Janna och Ahed tillhör en generation som fötts av föräldrar som själva aldrig upplevt något annat än israeliskt ockupation, och som vuxit upp med soldater och check-points, raserade hus och illegala bosättningar, demonstrationer och tårgas. Filmen följer dem i deras vardag, samtidigt som den visar deras betydelse som det palestinska motståndets nya generation.
   Läs mer om filmen samt se trailer
   Panelsamtal efter filmen. I panelen medverkar:
PER GAHRTON, doktor i sociologi, före detta riksdagsledamot för Fp och Mp, med lång engagemang i Palestinafrågan samt tidigare ordförande i Palestinagrupperna.
MOHAMED QADOURA, överlevare från Al Nakba, med lång erfarenhet av politisk aktivism, bl. a. tidigare medlem i Palestinska nationella rådet, ordf. för Palestinska föreningen och medlem i Grupp 194.
FATME AUDI, ung palestinier, aktiv i Palestinska Rättvisecentret.
TALIAH POLLACK, författare och filmvetare. Hennes senaste bok är den kommande romanen Hebrons hemlighet.
Modarator: GUNNAR OLOFSSON, styrelsemedlem i PGS och ordförande i Borås Palestinagrupp

Varför talar ingen om Israels kärnvapen?
av Gunnar Stensson

Colette Benyamine ställde frågan i Sveriges radios morgonprogram häromdagen. Hon och hennes sedan några år avlidne make hörde till de pionjärer som grundade Israel efter andra världskriget.  Men efter sexdagarskriget som gjorde Israel till en ockupationsmakt flyttade paret Benyamine i protest till Olof Palmes Sverige. Under flera decennier har Colette aktivt arbetat för fred och för palestiniernas rättigheter, bland annat genom regelbundna manifestationer på lördagarna på Stortorget.
 

Colette med insamlingsbössan
 

Det var en glädje att i radion höra hennes karaktäristiska röst ställa frågan ”Varför talar ingen om Israels illegala kärnvapen?” Anledningen var Donald Trumps svek mot kärnenergiavtalet med Iran. Colettes motstånd mot tyranni har aldrig upphört.

Personalvård II av Ellen

När jag var på blocket på sjukhuset i förra veckan tittade jag åter på skyltarna som förbryllat mig tidigare. Det var nu ett tag sedan jag tog bilden på skyltarna.
   Nu hade de utökats med en skylt till. På denna skylt framgår det vad skylten under handlar om. ”Cykelparkering förbjuden” står det på den nya skylten. Skylten under blir bara en beskrivning om vad som händer om man inte följer uppmaningen på den första skylten. Det blir genast mer begripligt, åtminstone om man bortser från den vita skylten.
   Det ska bli spännande att se om det bli någon fortsättning. Det finns plats för flera skyltar på stolpen.

Samarbetet Lund - Staffanstorp om bebyggelse på åkermark söder om Höje å av Gunnar Stensson

På styrelsemötet för Höje å vattenråd den 8 maj tog ordföranden Björn Abelsson, S, upp planeringssamarbetet mellan Lunds och Staffanstorps kommuner om eventuell bebyggelse på åkermarken mellan Sankt Lars och Trolleberg i Staffanstorps kommun för att säkra befolkningsunderlaget när Lunds Södra station ska tas i drift 2024. Han påpekade att bebyggelsen har rekommenderats av länsstyrelsen, vilket är ovanligt.
   Det gav mig tillfälle att redogöra för det kompakta motståndet mot att bebygga den förstklassiga åkermarken bland dem som är bosatta i Flackarp intill Möllan och Sankt Lars begravningsplats. Bebyggelseplanerna strider mot principerna för Lunds grönprogram.
   Staffanstorps kommun borde i stället utveckla Hjärup där stationen nu är föremål för en genomgripande ombyggnad inför snabbspåren och samarbeta med den angränsande befolkningstäta Lomma kommun.
   Befolkningsunderlaget för Lunds Södra tillgodoses genom utbyggnaden av den nya stadsdelen Källby på gammal industrimark.
   Ingen kommenterade min redovisning, men ansvariga kommunpolitiker från både Staffanstorp och Lomma var närvarande.

Staten Israels bildande: ”Döda varje arab ni träffar på ….”
av Ulf N


Den 14 maj firar staten Israel 70-årsminnet av statens bildande. Bildandet föregicks av en rad våldsdåd utförda av de judiska terrororganisationerna Irgun och Lehi (den s k Sternligan), ofta tillsammans med den judiska militära organisationen Haganah, som efter utropandet Israel övergick till att bli den nya statens krigsmakt. Våld, etnisk rensning och ockupation har sedan dess gått som den röda tråden i Israels historia fram till idag.

Deir Yassin-massakern
År 1946 utförde Irgun ett terrordåd mot hotell King David i al-Quds/Jerusalem. 91 personer dödades och ett femtiotal skadades. Den 9 april 1948 attackerade Irgun, Lehi tillsammans med Haganah en attack på den försvarslösa palestinska byn Deir Yassin. Minst 100 personer, varav 30 spädbarn massakrerades.

Etnisk rensning av Haifa
Senare i april genomförde Haganah och Irgun en gemensam attack mot den palestinska delen av hamnstaden Haifa, bebodd av ca 50 000 palestinier. Operationen kallades ”Rensning av surdegen”. Attacken var ur judisk synpunkt framgångsrik: den palestinska befolkningen i Haifa fördrevs. Senare fördrevs den palestinska befolkningen från andra städer såsom Nasaret och Acre. Jaffa intogs den 13 maj.
   Under våren 1948 fördrevs eller flydda sammanlagt ca 700 000 palestinierna från sina städer, byar och marker. Flyktingarna och deras ättlingar har aldrig fått återvända.

Följer inte FN-beslut
Den judiska och demokratiska staten Israel föddes således ur våld, etnisk rensning och ockupation av palestinsk mark. Ockupationen av palestinska områden, inklusive de facto-annekteringen av östra al-Quds/Jerusalem består. Under 70-år har Israel hårdnackat nonchalerat internationell rätt och trotsat alla FN-beslut om att låta flyktingarna återvända och att avsluta ockupationen.

al-Nakba-dagen 15 maj
Varje år den 15 maj uppmärksammar palestinierna fördrivningen, al-Nakba – den stora katastrofen. I år har inför al-Nakba-dagen i år har  demonstrationerna pågått i flera veckor. Demonstrationerna gäller flyktingarnas rätt att återvända, mot den israeliska ockupationen och för de palestinska folkets rätt till en egen stat. Som framgått av massmedia har den israeliska ockupationsmakten närmast slentrianmässigt dödat och sårat ett stort antal demonstrerande palestinier, varav flera barn.

BDS-kampanjen
För att stödja palestiniernas krav på att Israel ska lämna de ockuperade områdena kan vi här i Sverige och Västeuropa aktivt delta i och sprida information om den s k BDS-kampanjen, som stöds av 170 olika palestinska organisationer. BDS står Bojkott, Desinvesteringar och Sanktioner. Bojkotten gäller att inte köpa israeliska produkter så länge ockupationen och folkrättsbrotten pågår. Desinvestering innebär att företag, banker etc drar tillbaka investeringar som stödjer den israeliska ockupationspolitiken. Sanktioner innebär att stater och internationella organisationer ska genomföra sanktioner genom handelshinder, förbud mot militärt samarbete och begränsningar i diplomatiska förbindelser.
   70 år av israeliskt förtryck och förnedring av det palestinska folket är 70 år för mycket. Det måste få ett slut – och ett slut kan endast komma till stånd genom att omvärlden agerar.

Not: Citatet i rubriken är hämtat från befälhavarens för de judiska styrkornas i ordern inför den etniska rensningen av Haifa våren 1948. Källa: Ingmar Karlsson, Bruden är vacker men har redan en man”, 2012          

Till dem som ska komma efter oss av Gunnar Stensson

I sanning: jag lever i onda tider!
Rättframt tal har blivit dårskap. En slät panna ett tecken
på sinnets hårdhet. Om någon skrattar
så visar det att han inte hört
den skrämmande nyheten.
Bertholt Brecht
 

Hur ska man kunna skriva om kastanjernas vita blomljus och maskrosornas livsbejakande fägring på ett döende jordklot som domineras av Donald Trumps hatsvullna ansikte?
   Donald Trumps beslut att säga upp kärnenergiavtalet med Irak är ett svek mot fredskrafterna i Iran, EU, Storbritannien, Ryssland och Kina som tillsammans förhandlat fram avtalet. Beslutet är ett hot mot mänskligheten vars konsekvenser är omöjliga att överblicka.
   Den saudiska diktaturen jublar. Netanyahu sprider föråldrade och förfalskade dokument för att stöda Donald Trumps beslut och låter Israels soldater skjuta prick på palestinska civila utan att någon tycks orka bry sig frånsett den israeliska tidningen Haaretz. De illegala israeliska kärnvapnen skälver av längtan att sprida förintelse.
   I USA har en torterare utsetts till ny CIA-chef. Till och med en Natoförespråkare som Carl Bildt uttrycker oro.
 

 
Samma dag som Trump sviker kärnenergiavtalet med Iran sitter Peter Hultqvist, S, i Pentagon och undertecknar ett avtal om militärt samarbete med USA och Finland. Det hela avslutas med en grotesk parad av amerikanska soldater med brösten täckta av glittrande medaljer och knasiga uniformsmössor neddragna i pannan.

Här hemma försöker de svenska partiledarna överträffa varandra i hårdhet mot invandrare, splittring av familjer och jakt på ensamma barn i sin snikna lystnad efter den främlingsfientliga majoritetens röster.
   Den svenska ekonomin är god och glupska konsumister trängs på Nova – förbannade över åsynen av en och annan tiggare.
   Statsminister Löfven fortsätter den hårda flyktingpolitiken i väntan på en gemensam EU-uppgörelse utan att antyda att en EU- uppgörelse innebär en ännu hårdare flyktingpolitik, styrd av mer eller mindre fascistiska högerpolitiker.
   För närvarande är antalet flyktingar 60 miljoner och antalet ökar på grund av de tusentals som flyr folkmorden i Syrien och Jemen och den globala ökenspridningen. Snart iscensätts kanske en ny förintelse för att lösa ”flyktingproblemet”.
   Under tiden ökar användningen av fossilt bränsle medan temperaturen stiger. Kalifornien föröds av torka och stigande havsnivå samtidigt som Donald Trumps kapitalister ökar oljeutvinningen för att tjäna pengar.
   Krossa imperialismen! ropade aktivisterna i den amerikanska fredsrörelsen och de som solidariserade sig med dem i världens olika Vietnamrörelser för 50 år sedan. Krossa imperialismen! Och den krossades. Den amerikanska armén och dess medlöpare lämnade Saigon i panik 1975.
   Samma paroll aktualiserades när USA invaderade Irak – men massdemonstrationerna förmådde inte förhindra den alltjämt pågående katastrof som invasionen utlöste och som Donald Trump och Netanyahu nu försöker utveckla till ett globalt harmageddon jämförbart med det som utlöstes av Hitlers svek mot Münchenöverens-kommelsen 1938. Krossa imperialismen!

Det finns ett motstånd mot tyranniet. Världens regeringar protesterar mot USA:s svek.
   Motståndarna till den hänsynslösa svenska flyktingpolitiken höjer sina röster i de socialdemokratiska organisationerna och kräver permanenta uppehållstillstånd för flyktingar och möjlighet till familjeåterförening.
   Vi kan alla göra motstånd genom att ansluta oss till SSU, S-kvinnorna, Tro och Solidaritet, S-studenterna eller HBT-Socialdemokrater.
   Eller till den historiska svenska fredsrörelsens organisationer.
   Man kan också arbeta aktivt för Vänsterpartiet eller Miljöpartiet. Det folkliga motståndet mot tyranniet lever och kan leda till seger.

Framgafflat – om cykel och trafik: Om byggbolag som trafiksäkerhetsrisk och om elcykel av Ulf Nymark

yhetsrapportering från bilistperspektiv
Så här rapporterade Sydsvenskan för en tid sedan om en trafikincident.
   ”En person cyklade strax före lunch in i en bildörr längs med Olshögsvägen i Lund. … Det ska handla om en bildörr som öppnats plötsligt, utan att cyklisten var beredd på detta.” Här läggs skulden för olyckan tydligt på cyklisten. Det är illa att cyklisten är så oaktsam att hen cyklar in i den stackars bilistens dörr! Så framställer texen det.
   Jag menar att skildring av detta händelseförlopp borde, rent objektivt, beskrivas ungefär som följer:
   ”Strax före lunch öppnade en bilist på Olshögsvägen sin bildörr utan att ta hänsyn till och ge akt på förbipasserande fordonstrafik. En cyklist drabbades av denna bilistens oaktsamhet och körde in i bildörren.”

Cyklister på trottoarer och gångbanor
Det klagas ofta och med rätta på att cyklister cyklar på trottoarer och gångbanor. Mera sällan hörs klagomål på att fotgängare använder sig av cykelbanor. Fast det är enligt min mening betydligt vanligare än att det cyklas på trottoarer. Denna min uppfattning får nu stöd av en undersökning som gjorts i Stockholm. Gång- och cykeltrafik studerades på två broar – Danviktullsbron och Liljeholmsbron. Studien visar bland annat att konflikter mellan cyklister och fotgängare inträffade oftast så fotgängarna gick på cykelbanan. Det var inte lika vanligt att cyklisterna cyklade på gångbanan. (VTI Aktuellt nr 1 2018)

Byggbolaget Peab utsätter cyklister för stora trafikrisker
På Dalbyvägens södra cykelbana, strax innan motorvägen, har bolaget, som bygger ett nytt hus intill cykelbanan, spräckt upp asfalten med för cyklister livsfarliga kanter, gropar och upphöjningar. En cyklist som kommer i normalfart (eller fortare) utsätts för överhängande risk att förlora balansen och cykla omkull, i synnerhet en cyklist med last av barn eller gods.
   Så har de sett ut sedan början av året. Den i mitten av mars kontaktade jag kommunens gatukontor, som helt klart slog fast att ”så här får det inte se ut”. Kommunen kontaktade byggbolaget och påtalade att cykelbanan måste återställas i sitt ursprungliga och trafiksäkra skick. Ingenting hände. Jag kontaktade kommunen igen. Kommunen kontaktade byggbolaget. Ingenting hände. Och ytterligare en omgång på samma sätt. Fortfarande har ingenting hänt. Det är varken mer eller mindre skandal att det är möjligt för ett byggbolag att systematiskt och medvetet i nära nog ett halvår utsätta trafikanter för så stora risker utan att det medför någon som helst form av sanktion från kommunens sida.
 

 
Elcykel – Nishiki Pro SLE- G
Min tramphoj Nishiki 601 City Hybrid (inköpt 2009), och jag har nu rullat fram ca 3675 mil tillsammans. Vi börjar bli lite slitna, båda två. Därför har jag nu kompletterat 601:an med en elcykel, Nishiki Pro SLE-G.
   Det är ett helt fantastiskt fordon! Aluminiumram med invändig vajerdragning, 8-växlar, försedd med Yamaha Power PW centermotor, Shimanos hydrauliska skivbromsar. Den klart bästa fordonsinvesteringen jag gjort! Nu ska de kraftiga motvindarna minsann få på tafsen!

Elfordonsbidrag
Jag skäms förstås inte för att tala om att staten subventionerar detta inköp med 25 procent. Det är klokt använda pengar av staten. Den 7 maj på morgonen ansökte jag hos Naturvårdsverket vi nätet om elfordonsbidraget. Den 7 maj på eftermiddagen, alltså samma dag, fick jag via epost besked om att min ansökan var beviljad! Inte vet jag om handläggaren på verket blev så begeistrad över mitt val av just detta häftiga fordon så hen släppte allt annat hen hade för händer och på studs beviljade mej bidrag, eller om det är normalt med så snabba beslut. Hur som helst: effektiv statliga förvaltning är det under alla omständigheter.

2018-05-02

Första maj 2018: Vänsterpartiet i Lund


 
Den huvudbanderoll som vänsterpartiet samlades bakom vid demomstrationen i Lund. En regnkall första maj men med en hel del värme och glöd i tåget. Lite mer bilder och text om vad övrigt som tilldrog sig i den röda sektorn i Lund hittar du inne i bladet.

Lördagsmusik

Helgeandskyrkan
5 maj kl 17
Musik av Duke Ellingtom m fl av Bo Riborg och Carl-Henrik Olsson

Klosterkyrkan
5 maj kl 18
Helgsmål med musik: Nils Bondesson, piano

Händer i Lund

Klimatetik
Klimatförändringarna är ett komplext globalt problem som mänskligheten står inför.
   Men varför ska jag bry mig? Ibland glöms det bort att klimatförändringarna ställer oss inför ett moraliskt problem. Bengt Brülde är professor i praktisk filosofi vid Göteborgs Universitet och har skrivit boken Klimatetik: rättvisa, politik och individens ansvar med statsvetaren Göran Duus-Otterström.
Tid2018-05-09 18:00 - 19:30
Plats
Lunds stadsbibliotek, atriumgården         

Motståndets lilla katekes



Var så modig du kan
Om ingen av oss är redo att dö för friheten kommer vi alla att dö under tyranni. Minns Rosa Luxemburg.
 
Timothy Snyder, Om tyranni. Tjugo lärdomar från det tjugonde århundradet, Bonniers.

(Påminnelsen om Rosa Luxemburg är ett tillägg som inte återfinns i originaltexten. Härmed avslutar vi citaten ur Timothy Snyders Om tyranni. Men VB återkommer med nya budord).

Traditionens makt

Idag, den 2 maj såg det ut så här utanför skattekontoret på Stora Södergatan i Lund strax före kl 10.
   Stora satsningar på digitalisering och indragna sista minuten brevlådor skall väl få folk att sluta lämna in pappersdeklarationer, tänkte skattefogdarna säkert. Ack vad de bedrog sig. 

Personalvård av Ellen

Jag flera gånger passerat denna detaljerade upplysningsskylt utanför blocket på sjukhusområdet i Lund. Den som orkar läsa hela texten förstår att cykeln kan försvinna om den är felparkerad.
   Mer intressant är den vita tilläggsskylten. Vad kan det betyda? Jo 3 kapitlet i arbetsmiljölagen handlar om allmänna skyldigheter. Arbetsgivarens och arbetstagare ska samverka för att åstadkomma en god arbetsmiljö. Mycket av det övriga kapitlet handlar om att arbetsgivaren på olika sätt ska förebygga att arbetstagaren utsätts för ohälsa eller olycksfall.
   Det är alltså viktigt att de anställda inom sjukvården slipper snubbla över cyklar på väg till sitt jobb. Man måste säga att landstinget gör vad de kan för att se till sin personals hälsa.
   Övriga besökare på sjukhuset omfattas dock inte av dessa omsorger. På grund av all ombyggnad och alla avstängningar blir det svårare och svårare att nå sjukhuset med allmänna kommunikationsmedel för de som inte har god hälsa.
   Men de med god hälsa behöver ju inte bege sig till sjukhuset.

Första maj i Lund

Så var årets första maj äntligen här. En regnig och kall dag som nog minskade antalet deltagare en del. Men för oss som tog oss ut fungerade den som den påminnelse om att något annat än kapitalismen är möjligt och att vi inte är de första som kommit på det.
   I veckans nummer hittar du bilder från dagen och Vänsterpartiets huvudtal som i år hölls av Hanna Gunnarsson.
   Här nedan hittar du det tal som Mats Olsson höll under samlingen före demonstrationen.
 

Första majfirare!


Vad gäller kunskap och teknisk utveckling har mänsklig-heten aldrig haft så goda förutsättningar som nu. Vi kan rädda klimatet och miljö, vi kan utrota fattigdomen, vi kan skapa rättvisa och hållbara samhällen. Men starka krafter verkar i andra riktningar, de internatio-nella bankerna och storbolagen vill istället att jordklotet ska fortsätta vara ett eldorado för rovdrift och kortsiktiga vinstintressen. Precis där står kampen idag, i världen, i Sverige och i Lund.

I Lund är det till och med så att de givna förut-sättningarna är extremt goda. Här finns Nordens största universitet och i nordost växer en hel ny stad fram, en forsknings- och innovationsstad av Trelleborgs storlek. Men vad tror ni Lunds politiker diskuterar just nu, tror ni de diskuterar hur vi ska lyfta välfärd och kommunal service för framtiden och matcha gamla och nya lundabors behov? Tror ni det, så tror ni fel. Vad politikerna diskuterar är hur de fortsatt ska kunna skära ner på Lunds skolor, förskolor, äldreomsorg, kultur, park- och gatuunderhåll, ja, allt som kostar skattepengar.  

Under åren i kommunalpolitik har jag lärt mig att kvaliteten på kommunens tjänster hänger intimt samman med hur personalen mår. Fungerar äldreomsorg, skola och förskola, då mår personalen bra. Nu har vi haft nedskärningar med i princip en procent varje år sedan 2007, först 8 år med borgerligt styre, sedan 4 år med S och MP vid makten. Personalen räcker inte till.  För att möta behoven borde Lund haft ett par hundra fler lärare, förskolelärare, undersköterskor och socialsekreterare. Istället ökar sjukskrivningar och personalomsättningen är hög. Vad gör de styrande? Jo, istället för att skärskåda vad den egna politiken, vad de ständiga nedskärningarna skapar för situation, tror de att de kan lösa det genom kosmetiska åtgärder och att skicka cheferna på utbildning.

Skicka cheferna på utbildning är svaret på nästan allting i Lunds kommun numera. Klyftorna mellan manligt och kvinnligt dominerade yrken ökar dramatiskt. Lund betalar inte lika lön för likvärdigt arbete, jämför till exempel medellönen för en chaufför och ett vårdbiträde. För tio år sedan tjänade vårdbiträdet 1700 kronor mindre än chauffören, idag tjänar hon 5000 kronor mindre i månaden. Ändå förnekar S, MP och de borgerliga att det förekommer osakliga löneskillnader i Lunds kommun. Men de har i alla fall lyckats enas om en sak: Att skicka cheferna på utbildning. Vänsterpartiet kräver att Lund tar jämställdheten på allvar: Höj lönerna i de kvinnodominerade yrkena.

Vi står inför en valrörelse. Val och valrörelser är demokratins kärna och vackraste uttryck. Men valrörelser är också hycklarnas marknad. De partier som i åratal skurit ner på skola och välfärd säger sig nu plötsligt vilja satsa på skola och välfärd. Tro dem inte, kolla istället in vad de har gjort.

Socialdemokraterna och Miljöpartiet i Lund har lagt sig så nära de borgerliga att det inte längre går att skilja deras budgetförslag åt. Oppositionspartiet nummer ett i Lund är just nu Vänsterpartiet. Är det bra eller dåligt? Det är dåligt för att vänstern har små chanser att påverka politikens innehåll, men det är också bra: någon måste faktiskt berätta hur det är. Det kommer Vänsterpartiet att fortsätta att göra, men vi är samtidigt beredda att tillsammans med andra progressiva partier ta ansvar för Lunds styre efter 9 september i år. Vi har gjort det förut, vi kan göra det igen.

Tal på första maj 2018 i Trelleborg och Lund
av Hanna Gunnarsson

Mitt namn är Hanna Gunnarsson och jag har fått äran att stå som första person på Vänsterpartiets riksdagslista för södra Skåne, kommunerna från Trelleborg och Ystad till Sjöbo och Kävlinge. Jag bor i Revingeby utanför Lund, där jag även står på Vänsterpartiets kommunlista.

På den här dagen, arbetarrörelsens stora kamp- och festdag, när vi samlas tillsammans med vänner och kamrater, är jag stolt över att vara vänsterpartist. Jag är vänsterpartist för att ordet "tillsammans" är det finaste ordet som finns.

Att göra saker tillsammans, i det stora och lilla, på arbetsplatser, i bostadsområdena och i kulturlivet är en av grunderna för oss som tror på solidaritet. Tillsammans lägger vi förslag på förändringar, fattar beslut och försvarar våra vunna segrar. Vi litar på varandra, delar med oss efter förmåga och får hjälp efter behov. Vi ska kunna luta oss tillbaka och känna oss säkra och trygga med att vi tillsammans planerar för den bästa skolan, vården och pensionssystemet för oss alla. Vi formar tillsammans vår gemensamma framtid.

Kamrater och vänner! Jag tänker ofta på de många av mina vänner och bekanta som gör otroliga insatser genom att lägga ner sin tid och sina egna resurser på att hjälpa sina medmänniskor. Som öppnar sina hem, deltar i aktiviteter och på mötesplatser, med läxläsning och ger råd och stöd om hur samhället fungerar. Medmänniskor som lever tillsammans eller nära de personer som drabbas av regeringens inhumana flyktingpolitik. Medmänniskor vars insatser räddar liv, som ser till samhällets mest utsatta och som lever efter devisen att så som jag vill att människor ska göra för mig det ska jag också göra för andra. Den flyktingpolitik, med gränskontroller och utvisningar, som vi har sett de senaste åren är något som jag faktiskt inte trodde att vi skulle få se från en regering som består av socialdemokraterna och miljöpartiet. Att vi är besvikna på regeringens politik är bara förnamnet. Sverige behöver en ny flyktingpolitik, baserad på medmänsklighet och solidaritet!

Kamrater och vänner - vi måste alltid höja blicken! Det vi som är politiker gör i kommunfullmäktige och regionfullmäktige är viktigt, de beslut vi slåss för förändrar människors liv, gör vardagen lättare och samhället mer jämlikt. Men vi måste höja blicken. Vi som kommer från Skånes kuststäder har en stolt historia. I min födelsestad Helsingborg står två minnesstenar lutade mot Rådhuset, resta som tack från danska och norska flyktingar som flydde från nazisterna. När vi säger aldrig igen menar vi det verkligen. Men Sverige blir ett allt mer stängt land. De där murarna som vi aldrig skulle bygga upp fanns helt plötsligt igen i Öresund, när socialdemokraterna och miljöpartiet införde gränskontroller. Vi måste riva murarna som hindrar flyktingar att komma till Sverige, vi ska ta emot dem som behöver vår hjälp. Det är vårt ansvar och en del av vår solidaritet.

Idag på 1 maj tänker jag också på mina vänner i Ådalen, längs Ångermanälvens stränder ner mot Höga Kusten. En av mina bästa vänner kommer från Ådalen och jag är på besök där ofta. Ådalen är mest förknippat med demonstrationerna den 14 maj 1931, till stöd för de strejkande arbetarna vid Marmaverken. När demonstrationen hade kommit till Lunde blev den beskjuten av militären. Fem personer dog. Idag är staden Sollefteå i Ådalen förknippat med en annan politisk kamp, den där befolkningen, inte bara i Sollefteå utan i hela Västernorrland, ockuperar sitt sjukhus. När BB-avdelningen på Sollefteå sjukhus lades ner flyttade Sollefteåborna in i sjukhusets entré. Sedan januari 2017, i nästan ett och ett halvt år, har det under hela dygnet funnits ockupanter på plats för att lugnt och fredligt protestera mot nedläggningen och sätta fokus på behovet av en bra och säker vård för alla, oavsett var i landet vi bor. Ådalens kvinnors kamp för att inte behöva åka flera mil på slingriga vägar när de ska föda barn är en feministisk kamp för jämlikhet, trygghet och en säker vård för alla. Det är en kamp som vi också måste föra här.

Kamrater och vänner! Politiskt arbete sker både genom aktivism och i parlamenten. Vänsterpartiet har under den senaste mandatperioden förhandlat med regeringen om många viktiga saker som ger verklig förändring i många människors liv. Vi har höjt studiebidraget för studenter på universitet och högskolor, sett till att simskola för sexåringar blir avgiftsfritt, i sommar får ungdomar möjlighet att resa utan kostnad i kollektivtrafiken, vi har höjt underhållsstödet för ensamstående föräldrar, gett mer pengar till kvinnojourerna. Totalt uppgår de satsningar som Vänsterpartiet fått igenom i regeringens budget till många miljarder.

Allt detta är satsningar på jämlikhet, satsningar som jämnar ut skillnader och klassklyftor, som flyttar resurser och makt från de som har i överflöd till de som har svårt att få vardagen att gå ihop. Konkreta exempel på när vi tar från de rika och ger till de fattiga, ger till de som har behov från de som har resurser i överflöd. En stark vänster krävs för att göra omfördelningar, för en ekonomi för alla - inte bara för de rika.

Samtidigt som vi har förhandlat dessa reformer, är vi ett parti som står självständigt. I Vänsterpartiet står vi för våra ideal och våra visioner och står fast vid dessa även när vi blir valda till politiska poster och uppdrag - något som man knappast kan säga om de två partier som idag utgör regeringen. Det är sorgligt att se hur visioner försvinner när viljan att greppa makten tar över. Som vänsterpartister driver vi alltid vänsterpolitik!

Idag, på första maj, tänker jag inte bara på de politiska satsningarna och reformerna som vänsterpartiet arbetar för varje dag, utan på hur vi som socialister, feminister och antirasister i vår vardag, i det lilla, hela tiden arbetar för ett bättre samhälle. Alla stora förändringar börjar med att vi tillsammans gör det vi kan här och nu för att förändra samhället. Arbetet för en bättre värld, en fredligare, hållbarare, jämlikare och rättvisare värld, börjar med att vi gör saker tillsammans, fattar beslut genom att alla får vara med, att vi tar hand om varandra och ser det bästa i våra medmänniskor runt omkring oss. Det är bara så vi kan få riktig jämlikhet.

I höst är det allmänna val. Vänsterpartiet går till val för ökad jämlikhet, för ett samhälle för alla - inte bara för några få. Vi söker ert förtroende att få fortsätta arbetet med att stärka välfärden, motarbeta nedskärningar och göra satsningar och reformer som gör vardagen och livet bättre för pensionärer med låga inkomster, kvinnor som sliter i välfärden och barn som växer upp i otrygghet. Det är bara med vänsterpolitik vi kan göra riktig förändring, det är bara genom Vänsterpartiet i kommunen, regionen och riksdagen som jämlikhet och rättvisa skapas.

Kamrater och vänner! Jag hoppas och önskar att ni alla som är här idag är med och arbetar för en stark vänster i valrörelsen i sommar och i höst. Prata med era vänner och arbetskamrater, delta i diskussioner och uppmuntra alla runt omkring er att gå och rösta och rösta på vänstern. Om ni vill och kan, hjälp till och dela flygblad eller stå i valstugan och om ni känner att det som vi i vänstern säger och gör är rätt - bli medlemmar i Vänsterpartiet. Bara genom en stark vänster kan jämlikhet och rättvisa skapas.

Tack så mycket för att ni har lyssnat, jag hoppas att ni får en fortsatt fin första maj-kväll!

Veckobladet recenserar: … går ränderna aldrig ur?
av Staffan


Vår nya fröken heter en högst välgjord film som i dagarna gått på Kino. 1983 i Tjeckoslovakien. Klassens nya fröken är ingen genomsnittlärare. Änka efter officer och ordförande i kommunistpartiet på skolan.
   Intensiv och fantasirik, ”vår” nya fröken, men hon är ack så ”hjälplös”. Eleverna och deras föräldrar dras in i en hjälpverksamhet med städning, reparationer och inköp i långa köer. Belöningar eller bestraffningar genom betyg delas ut.
   Det sitter långt inne, men till sist blir det en anmälan från en stackars man som misslyckats med att skicka kakor till frökens syster i Moskva. Hans dotter har varit så pressad så att hon har gjort ett självmordsförsök.
   Rektorn håller föräldramöte. De flesta känner sig tvingade under en auktoritär och pluralistisk ignorans att hålla på läraren. ’Denna varma och goa fröken! Dessa elaka människor som inte förstår det.’
   Det står och väger, men till sist blir det tillräckligt många som skriver under anmälningen så att den får verkan. Men de gör det inte i allas åsyn. En efter en kommer de in till rektor efter mötet och skriver under.
   Fröken får inte längre jobba på skolan. Men systemet går sin rundgång. Till slut är fröken tillbaka i en ny klass. Makten har talat.
   Zebran? Systemfel bara hos socialismen kan man tänka. Klart att det inte är – det handlar om alla odemokratiska institutioner och organisationer både i väst och öst. Det är sociala mekanismer som uppträder överallt i auktoritära byråkratier med en hierarkisk organisation och säkrare ställning ju högre upp i systemet man har sin roll och position.
   Jag hade länge en kollega som bar sig lika dant åt som fröken i filmen. Inte blev hen av med sin position inte.

I huvet på en gammal gubbe 1 maj 2018
av Gunnar Stensson

Stortorget klockan 14. Det har börjat regna igen. Mycket folk. Många gamla vänner. Olika tider och situationer blandas. En eritrean omfamnar mig. Ser inte så gammal ut som han är. Asmara 1990. På den tiden och dessförinnan antiimperialism 1 maj. Chilenare, uruguayaner, palestinier, greker, argentinare, afrikaner. Flaggor. Paroller. En före detta rektor börjar småprata. Ursäkta! Jag hör inte. 2004. Skolpeng. Vad är det han heter? Nilla vinkar. Mats talar, med pondus. Vi måste förhandla med andra progressiva partier. Kapellet spelar. Proffsigt. Måste tacka dem för gårdagens insats. Bertil Egerö. Eritrea igen. Där står Nina Björk. Måste vara hennes make som står bredvid. Har organiserat två möten med henne som talare. En tjänsteman på utbildningskansliet. Nej, inte längre, säger han. Pensionär. Kvinnlig lärare från Lund i Sydsvenskan. 18 rektorer på 20 år. Jag hade samma rektor i 20 år. Jaha. Där är min son. Han är väldigt vuxen. Och min sonson. Vuxen han med. Vad tänker han på? Han är här i alla fall. Vi ska börja gå nu. Sven-Bertil håller en röd fana. Han går i demonstrationens slut. Göran Persson fotograferar. Han ser mig inte. Vi passerar stadsbiblioteket. Måste lämna igen Jangfeldts bok. Och stationen. Jag hinner inte vara med längre. Andra plikter. Grand. Smiter nedför Nygatan. Internationell solidaritet. Arbetarklassens kampenhet. Allt avlägsnare. Stadsparken ganska städad.
   Hemma framför tv:n. 8 personer äger lika mycket som halva mänskligheten, säger Jonas Sjöstedt. 8 rika mot 4,5 miljarder fattiga. 8 mot 4 500 000 000. Marx hade rätt om kapitalkoncentrationen. Expropriera expropriatörerna! Att det ska vara så förbannat svårt! Piketty: förmögenhetsskatt, fastighetsskatt, arvsskatt. Annars pajar systemet. De kraven finns i Sjöstedts tal. Nödvändiga för välfärdsstatens överlevnad. Små grejor dominerar. Billigare tandvård. Några hundralappar till pensionärer. Borde skriva om Bengt Jangfeldt Vi och dom. Ryssarnas världsbild. Bolsjevikerna var inte kommunister. Putin. Den eurasiatiska rörelsen. Är det så dom tänker? ”Den ryska idéen”. Hinner inte nu. Ja, jag ska göra middag. Det blir makaroner idag. Och köttfärs. Antropocen. Människans tidsålder. En dag är Klostergården ett arkeologiskt fynd. Vem bodde här? Forntida soldater. Av jord är du kommen, jord ska du åter varda. 1968. När? Klockan tjugo. Då måste jag sätta på tv:n igen. Nytt omfattande minnes- och tankekaos. Häftiga minnen. Jag är trött. Måste lägga mig. Har Annie Lööf i själva verket sagt ajö till Alliansen? Jättebild i alla tidningar. Propaganda i samband med stödet till flyktingarna. Flyktingarna från Afghanistan. Regera med socialdemokraterna. Vi i V får förstås inte vara med. Men vi kanske kan driva på... Lägg av nu. Tänk på Annie Lööf och somna.

När kärleken har tagit slut av Staffan

Tankar efter Lars Noréns pjäs på Intiman den 20 april, 2018

Episod bortom vardagen
Husvisning för söndriga relationer
Avvisande hållning …
hotande distans
Tjat, jargong …
Frågor utan svar …
Svar utan frågor …
Anmärkningar …
Eller bara mummel …
Knappt en ljusglimt eller vänligt minne,
Jo kanske, ”nått lite större”?
Människor så ensamma, så enkelspåriga

”Hoppa in då för helvete!” (i bilen förstås)

Vad är det som vi inte kan göra med eller mot varandra?
Sociologerna kallar den senmoderna parrelationen ren! Nått smutsigare kan man då och då behöva leta efter.


Min vän Thomas hörde bara hälften – slut på batterierna i lurarna – han missade inget.

Man blir glad så länge man inte är i närheten av pjäsen! Det är väl det som är tanken. Själva upplevelsen av negationen. Det är inte så … och inte heller så!

Det är mycket som behöver tänkas och göras om för en rättvisare värld, men mycket av arvet från 68 består.
av Staffan Lindberg

Vi lever i en annan tid än 1968. En tid där flyktingfrågan har tagit över som den fundamentala politiska problematiken. Oron över en s.k. invasion av fattiga och vad man tror är outbildade krigsflyktingar med annorlunda kultur, överskuggar allt annat. Endast en nytänkt social demokrati inom ramen för en solidarisk nationalstat i samarbete med EU och FN kan stilla oron och fortsätta reformer i demokratisk anda. Det är en ödesfråga i vår tid.

Nu när våren kommer med stora steg och det är femtio år sedan 68-vågen stod på sin höjdpunkt, är det fler frågor än svar som gäller. Vad är egentligen arvet efter -68? Varför lever vi inte i ett samhälle där byråkratin är mindre, välfärden mer fullständig, jämlikheten större, jämställdheten utvecklad fullt ut? Hur kunde den s.k. nyliberalismen få breda ut sig och dess synsätt på ekonomi och samhälle till och med erövra stora delen av den socialdemokratiska rörelsen?

Med stor enighet genomfördes i Sverige på 1970- och 80-talen försäkringssystem som garanterade de allra flesta en god välfärd och bra pensioner. Kvinnokampen och miljökampen tog över det politiska initiativet och gjorde jämställdhet och miljömedvetenhet starkare i vårt samhälle. Det var 68generationens långa marsch genom institutionerna.

Visst fanns det en radikal flank som var ”behjälplig”. Sektvänsterns med dess extrema leninism eller maoism hjälpte till att genom avståndstagande stabilisera en demokratisk reformism.

Delar av vänstern mynnade över tiden ut i en post-modernism, som innebär kamp för olika identiteter, kulturella såväl som sexuella. Många av dessa krav är viktiga inslag i arbetet mot ett demokratiskt och rättvisare samhälle. Men post-modernismens politiska och ideologiska grundsyn är grymt relativistisk och drabbande för vanliga medborgare, arbetare och tjänstemän. Deras extremism hotar själva den samhällsväv som vi måste leva i för att utvecklas mot något bättre.

Den amerikanska statvetaren Nancy Fraser kallar det nyliberala tillståndet i världen en ohelig allians mellan finanskapitalismen och sociala rörelser med inriktning på identitetspolitik. De är ”globalister” som skyr det nationella arvet som pesten. I stället för Keynesiansk välfärdpolitik gynnar de konkurrensstaten, som utsätter vanligt folk för risker som arbetslöshet och social misär.

Hela högervågen i Västeuropa och USA bygger på den klyfta som nu finns mellan vanligt folk och ”globalisterna”. Vem vore Trump, Le Pen eller Jimmie Åkesson utan denna påträngande verklighet?

Här i Sverige har Socialdemokraterna ett prekärt läge inför valet i september 2018. Vanligt folks främsta bekymmer är köerna i sjukvården, invandringen (trots att den har stoppat upp) och lag och ordning.

Med fler miljarder i anslag kan man inte rå på köerna i vården. Det vet vi nu med socialdemokratiskt styre de senaste tre åren. Om socialdemokraterna verkligen vill göra skillnad så måste de presentera visioner som både hanterar invandrings- och välfärdsfrågorna och samtidigt är trovärdiga och pålitliga för det företagare-Sverige som i de allra flesta fall inget hellre vill än att det ska gå bra för alla medborgarna.

Här finns inga patentlösningar. 68visionerna om ökad jämlikhet och demokratiskt deltagande är dock vägledande än idag. Invandringen och flyktingproblematiken kan bara lösas med hjälp av två insatser: dels se till att integrationen fungerar (språk, kultur och jobb) och dels genom tålmodigt förhandlande, med ett FN i ryggen, med EUs medlemsstater och vår omvärld.

Det senare är hjälp till flyktingar i deras grannländer, liksom diplomati för fred, där västmakterna och Ryssland måste ändra inställning och handlingar. Mellanöstern måste utan inblandning få gå igenom det som en gång skedde i Västeuropa efter den Westfaliska freden, som ledde till konflikter inom de nya staterna, men som till sist resulterade efter lång tid i demokratiska nationer. Upplysning och modernism på en gång.

Det finns ingen enkel väg till fred och ett slut på flyktingströmmarna. Vårt bidrag kan bara vara ett av mångas.

Det viktiga är trovärdigheten i politiken och den finns att hämta på hemmaplan. Säkra välfärdssystemets landvinningar, stoppa nedskärningar i vård och omsorg. Höj pensionerna för de sämst ställda. Förnya sjukvården genom institutionella reformer som ger mer inflytande för sjukvårdarna själva. Bygg ut en miljövänlig energi- och kollektivtrafikmiljö där de smutsiga och privata lösningarna överges. Det hela stavas solidariskt medborgarskap i en social demokrati, som erkänner nationsgränser men samtidigt strävar efter globalt politiskt samarbete.

Trygghet, rättvisa och medmänsklighet är ledorden i en sammanhållen vision.

Valborg i Sankt Lars av Gunnar Stensson


Foto: Clas Fleming
Morgonsolen strålade och den kalla blåsten ryckte loss trädens blommor när vi hämtade gammalt virke till valborgsmässobålet i Sankt Lars på Källbymöllas odlingsförening.
   Trasiga stormmoln for förbi och en halvt osynlig helikopter dundrade över våra huvuden när valborgsfirare, musiker och sångare i regnställ och med paraplyer strävade uppför backen till Sankt Lars vårdcentral för att fira Valborg.
   Saima slog på den stora trumman och Röda kapellets trumpeter, klarinetter, flöjter, saxofoner och basuner spelade upp för tjugonde gången sedan 1998 - när de första dropparna slog ner.
   Presenningen drogs av bålet som genast flammade upp. Lågorna svängde som stora gula fanor hit och dit i blåsten.
   Inger Grubelic inledde vårtalet med orden: ”God kväll alla fina medmänniskor! (Det var verkligen många som hade kommit) Om människor inte älskade varandra, vad skulle det då vara för mening med att det blir vår, skrev Victor Hugo.
   Jag är övertygad om att vi vill ha vår, många vårar. Denna vår som vi så innerligt längtat efter, denna kalla vinter då vi känt kyla från både öst och väst. (Blåsten försökte slita det blöta manuset ur hennes händer).
   Om människor inte älskade varandra. Vi vill bli älskade och känna tillhörighet. Hur gör vi?” (Högtalaren sprakade till, fick kortslutning och tystnade i det hällande regnet. Inger fortsatte talet. Rösten kämpade med naturkrafterna till talets slut):
    Då fanns människor som nu och hav och stenar. Inte samma människor som nu. Men samma hav och stenar, skrev Barbro Lindgren. Låt oss mötas i ett trefaldigt leve för våren – Hurra! Hurra! Hurra!”
   Alla hurrade för full hals. Lunds Allmänna Sångförening avslutade med Sköna maj, välkommen!
   Många människor stannade under de vajande träden. Det slutade regna. Marken runt det heta bålet blev torr. Familjerna bredde ut filtar att sitta på. Barnen grillade korv spetsad på kvistar. De byggde egna små eldstäder av stenar. Blåsten mojnade. Klockan halv nio rådde en härlig lägerstämning.  De sista festdeltagarna stannade till halv tolv.
   När parken blivit tom skymtade tusentals människor som hela livet varit inspärrade på Sankt Lars men som varje vår fått uppleva en stunds valborgsmässofirande med majbål och sång.
 


Vårtal av Inger Grubelic
 

God kväll alla fina medmänniskor
"Om människor inte älskade varandra, vad skulle det då vara för mening med att det blir vår". Skrev Victor Hugo

Jag är övertygad om att vi vill ha vår, många vårar.
Denna vår som vi så innerligt längtat efter, denna kalla vinter, som vi känt kyla från både öst och väst.

"Om människor inte älskade varandra"?
Vi vill bli älskade och älska. Vi vill bli sedda och känna tillhörighet.

Hur gör vi?

Möter jag blicken med hen som sträcker fram pappersmuggen? Hen som doftar rus och är hemlös? Jag kan inte blunda.

Öppnar vi oss för varandra? Står dörren på glänt? Bjuder vi in? In till samtal - möte?

När jag var barn fanns naturliga mötesplatser, det var i speceri- charkuteriaffären, framför disken.

Det var på gårdarna, lekplatsen och i tvättstugan.

Man talade om väder och vind, vad det skulle bli till middag och vilket tvättmedel som var bäst.
Man kände sina grannar och hade kollektivt ansvar för allas barn.

Man umgicks inte med alla, men hälsade eller nickade mot varandra.

Hur gör jag/ du idag?


Visst borde jag hälsa eller nicka åt mina medresenärer som jag åkt kollektivt med under flera år.

Vi har stått i busskuren, huttrat och fnyst över den försenade bussen. Vi har följt kastanjernas blomning.

Vi har visat samma beteende, tittat på klockan, kollat om bussen är på väg.

På bussen; blicken på mobilen, "paddan" eller datorn.

Vad skulle hända om blicken lyfts och vi ser varandra?

Kanske en blick, ett leende som blir återkommande?

"Vad är det för mening med att det blir vår"?

Ett grönt blad på marken

Grönt! Gott

friskt, skönt vått!

Ljuvt stark

rik saft,

stor kraft!

Friskt skönt

grönt!
Skrev Gustav Fröding

Så, njut! njut av bladen, växterna, ljuset, vårregnet, primörerna och varandra.

Tänk alla millioner år

som inte du var född

Då fanns det gräs och träd

och flugor

Men inte samma gräs

som nu

och inte samma träd

och inte samma flugor

Tänk alla millioner år

som inte du var född

Då fanns det hus

och djur och stigar

Men inte samma hus

som nu

och inte samma djur

och inte samma stigar

Tänk alla millioner år

som inte du var född

Då fanns det människor som nu

och hav och stenar

Men inte samma människor

som nu

Men samma hav och stenar.
Så skrev Barbro Lindgren

Låt oss mötas i ett trefaldigt leve för våren
Hurra! Hurra! Hurra!

Första maj 2018 i Lund av Göran Persson

Att bevaka första maj i Lund är en krävande uppgift även om man håller sig till den politiska delen. Att även skildra den mer studentikosa sidan av dagen är alltför krävande för undertecknad.
   Den politiska delen börjar med att Socialdemokraterna samlas för sin demonstration vid 11-tiden. Lite väl tidigt för mig denna dag så jag slöt upp runt tolv när s var framme vid talen på Stortorget och Kommunistiska Partiet drog i gång på Mårtenstorget. En övergripande tanke denna dag var att Lund är sig själv nock, huvudtalare på alla ställen jag besökte var lundabor. Inga utombys kändisar behövdes i år, vi klarar oss nog ändå.
 

 
Att 2018 är ett valår blev tydligt direkt, såväl i paroller som i talen. Flera av dagens talare fick påminna både sig själva och åhörarna att de höll ett förstamajtal och inte ett valtal. De politiska motståndarna på den borgerliga kanten som brukar vara lyckligen bortglömda denna dag var mer närvarande än vanligt i talen.
 

 
Lunds egen justitieminister höll årets huvudtal, ett tal som fick kraftigt bifall av publiken både när han berömde det fantastiska Lund och beskrev allt som regeringen hade gjort och skulle ta hand om när förtroendet förnyats i september. Jag önskade att han skulle maila sitt tal till VB och det skulle han göra sa han. I väntan på detta så citerar jag hans egen sammanfattning på sociala medier:
   250 000 fler jobb, lägsta ungdomsarbetslösheten på 15 år, rekordhögt byggande och 100 000 fler anställda i välfärden.
   Det är resultatet hittills under vår mandatperiod. Årets val handlar om Sverige ska fortsätta på den vägen, eller om de borgerliga återigen ska få chansen att misslyckas med jobb och statsfinanser.
   Nu kan vi satsa på välfärden, och på att rätta till orättvisor. Idag har vi presenterat ytterligare ett vallöfte: höjda pensioner för dem med lägst inkomster.
   Tillsammans kan vi öka tryggheten - för alla. Tack till Lund och Halmstad för fantastiska första maj-firanden!
Vi ses i valrörelsen!

 

 
De socialdemokratiska fanorna gjorde mig som vanligt avundsjuk. På fanskaparfronten har skrämmande mycket kunskap gått förlorad de senaste 100 åren.
 

 
Några piratpartister hade en fråga till justitieminister Morgan, den besvarades inte av förstamajtalare Morgan.
 

 
Samtidigt med Socialdemokraterna höll Kommunistiska Partiet sitt möte på Mårtenstorget. Där talade bl a Sakarias Klingstedt engagerat om behovet av gemensamma och socialistiska lösningar på dagens problem i st f dagens kapitalistiska lösningar som förvärrar situationen.

Sedan tog politiken lunchpaus innan det var dags för nästa manifestation på Knut den stores torg kl 13.30.
 

 
De som samlades där tillhörde det jag lite slarvigt tänker på som "den anarkistiska delen" av vänsterpolitiken. Det enda organisationsnamn jag urskillde där var ARNA som var nytt för mig. Inte många för att inte säga någon hade egen erfarenhet av 1968, men är det 50-års jubileum så är det.
 



 
Förutom 1968-påminnelsen så hade man två andra huvudparoller: Rör inte strejkrätten och Bort med PKK:s terrorstämpel. Deras paroller hade kunnat vara med i vilken som helst av de andra manifestationerna denna dag.
   Om man genomförde någon demonstration i Lund eller om man bara samlades där inför resan till Malmö vet jag inte eftersom jag hastade vidare till Stortorget där Vänsterpartiet samlades kl 14.
 

 
Där möttes jag av två vänsterkändisar, förutom Marx så var det Hanna Gunnarsson som förutom att senare hålla huvudtalet som nybliven riksdagskandidat såg till att det fanns gott om röda fanor till hugade demonstranter.
 

 
En grupp demonstranter påminde om den kraftiga repression som sker just nu i Nicaragua, en fråga som också uppmärksammades av Rösa Kapellet i låtvalet under samlingen.
 

 
Under samlingen hölls ett antal tal varav Mats Olssons finns på annan plats i veckan nummer.
 



 
Under en vänsterparti samling finns det plats för mycket. Hur man genomför en revolution i praktiken var en av de saker man kunde få veta mer om. F! var på plats och visade att man är en aktiv del av lundapolitiken.
 


 
Så var det dags för tåget att sätta sig i rörelse bakom huvudbanderollen "Vi tar kampen för jämlikhet och rättvisa". Sist i tåget gick en påminnelse om behovet av en radikal förändring för att förverkliga målen.
 

 
Demonstrationen har nått ca halvvägs när den nådde Clemenstorget och jag bytte från betraktare till deltagare.
 



 

Tillbaka på Stortorget kunde vi lyssna på ett antal tal. Däribland ett mycket engagerande av en av v:s fackligt aktiva medlemmar som jag slarvigt nog har glömt namnet på, dumt men jag tror att vi kommer att lära oss namnet så småningom med tanke på glöden i talet.
   Sedan avslutade Hanna G dagen med sitt tal. Som vanligt klart och koncist med den blandning av historia och framtid som dagen kräver. Hela talet hittar du i veckans nummer och på Hannas egen blogg.
   Jag vill avsluta denna dagsbeskrivning med att citera ur Hannas tal: Jag är vänsterpartist för att ordet "tillsammans" är det finaste ordet som finns. 

Oväntad kombination av Göran Persson


Efter ett stort antal genomlevda första maj är det inte så lätt att förvånas. Men ungdomarna på bilden lyckades förvåna, i alla fall mig. Jag kan inte annat än instämma!

2018-04-26

Första maj 2018


 
Första maj är en bra dag att ge sig ut på gator och torg! 
Ovan finns ett förslag till aktivitet, det finns ett antal fler att välja på i bladet.
Hoppas något skall passa så vi blir många som sluter upp denna dag.

Svajande vårträd... av Karin S.



Svajande vårträd
utanför sovrumsfönstret
Ligg inte där! Kom!
Våren ger nytt mod
till alla som stapplar fram
Ge inte upp nu!

Lördagsmusik

Helgeandskyrkan
28 april kl 17
”Operameditationer”
Martina Björk, piano, orgel och sång

Klosterkyrkan
28 april kl 18
Helgsmål med musik: Skånska kören

Valborg i St Lars-parken


Framför Sankt Lars vårdcentral kl 19!
Röda Kapellet blåser in våren
Lunds allmänna sångförening sjunger de klassiska vårsångerna
Inger Grubelic håller vårtalet
Elever från Klostergårdsskolan säljer korv och läsk.
En värmande brasa tänds
Klostergårdens byalag, Klostergårdsgruppen

Nästa veckas VB

Kommer ut redan på torsdag den 3 maj. Deadline för artiklar blir på onsdagkvällen den 2/5. Hoppas det inte skall hetsa skribenterna altför mycket.
red

Motståndets lilla katekes



Skilj dig från mängden
Någon måste. Det är lätt att göra som alla andra. Det kan kännas besvärande att göra eller säga något som sticker av. Men utan det obehaget finns ingen frihet. Kom ihåg Rosa Parks. I det ögonblick du statuerar ett exempel är förlamningen i status quo bruten och andra följer dig i spåren.
 
Timothy Snyder, Om tyranni. Tjugo lärdomar från det tjugonde århundradet, Bonniers.

Pressgranne

Idag, den 25 april, citerar vi för första gången ett par personer i gratistidningen Metro.

Väljaren Else-Marie Lindén, 64.
”Det fria valet har slagit sönder precis hela skolsystemet. Det slog sönder systemet för skolpengarna och blev jättetokigt. Vi lär känna varandra om vi inte väljer, jag lär känna killen som kommer ha lån hela livet och tjejen som får en miljon bara hon går ut genom skoldörren. Vi lär känna den som invandrat, är utvecklingsstörd, den som är psykiskt störd och den med alkoholiserade föräldrar. Så småningom förstår vi att vi ändå är jättelika. Alla har bekymmer.”
   Else-Marie har arbetat i särskolan hela livet.

Partiledaren Jonas Sjöstedt, V.
Vilken bok är den senaste du läste?
”Håller på med Den svavelgula himlen av Kjell Westö”.
 Vilken person som inte är politiker har du som förebild?
”Rosa Parks”.
(VB presenterade Den svavelgula himlen i höstas. Utmärkt bok om finsk kapitalism – som nu lagt beslag på svenska Nordea. Timothy Snyder påminner liksom Jonas Sjöstedt om Rosa Parks. Se ovan.         

Tiggeriförbud är tyranni av Gunnar Stensson

Nu vill flertalet svenskar ha ett tiggeriförbud. De vill inte se tiggarna. Tiggarna har avhumaniserats. Särskilt i rika områden som Vellinge och Danderyd och Staffanstorp. I Lund vill Sverigedemokraterna förbjuda tiggeri på Stortorget, Clemenstorget och vid stationen.
   Moderaterna har lagt ett lagförslag som kriminaliserar tiggandet. Tiggarna ska bort från våra gator. De ska tvingas att betala böter.
   Det finns undantag från kriminaliseringen. För de rika. Om de någon gång glömt den stinna plånboken efter en festlig kväll på lyxkrogen.
   Moderaterna vill tvinga den underbemannade polisen att jaga tiggare! Den som fångar flest vinner. Men poliserna får mindre tid för den verkliga kriminaliteten.
   Vad ska tiggarna leva på? Några tusen fattiga förlorar plötsligt sin utkomst. De måste ju äta.
   De är romer. Fattigdomen orsakas av sekler av förföljelser. Många är medborgare i Rumänien och Bulgarien. Och EU-medborgare. I EU råder fri rörlighet. Resandefolket romer kommer inte att sluta att resa. De kanske kan bli gårdfarihandlare som judarna i stadsdelen Nöden för drygt hundra år sedan. ”Gårdfarihandlaren” i Klostergårdens centrum påminner om dem.
   Det är tiggerihatarmajoritetens röster Moderaterna fikar efter. I tv-rutan står store Gunnar Strömmer och lille Tomas Tobé bredvid varandra och ler insmickrande medan de presenterar sitt orimliga lagförslag. Helan och Halvan. Men skrattet fastnar i halsen.

Nästa dag kritiserar Ulf Kristersson, M, Annie Lööf för att hon vill att 9000 afghanska barn ska få stanna i Sverige och fortsätta sina studier i gymnasier och grundskolor i stället för att skickas tillbaka till krigets och terrorns Afghanistan.
   Moderatpolitiken är konsekvent. Det gäller att kriminalisera och fördriva så många som möjligt och hålla hårt i plånboken. De är inte ensamma. SD, KD och L tävlar med dem om hatarnas röster. Där finns till och med en del socialdemokrater. Tyranni utövas som vanligt av en majoritet. Detta ger oss anledning att formulera en lundaversion av motståndets lilla katekes.

Låt ingen skrämma dig från medmänsklighet.
Skaffa dig en personlig vän bland tiggarna. Förhör dig om hans eller hennes familj och behov. Se till att regelbundet förse din vän med en rimlig gåva. 20 kronor var dag blir 140 kronor i veckan. Kom ihåg att alltid ha några småmynt i fickan att ge till varje tiggare du möter. Att tigga är en demonstration mot bristerna i samhället. Att ge till tiggaren är att göra motstånd. Minns Vietnam-bössorna 1965 till 1975!

Klassfråga av Sven-Hugo Mattson

Frågan om vår planets uppvärmning är en klassfråga. Ändå talas det inte så mycket om just det. Det är de rikaste människorna och de rikaste länderna som gör av med mest växthusgaser. Det är de rikaste som flyger, som har bil och äter mest kött. Det är främst de fattiga som drabbas av översvämningar, bränder och förödande stormar. De fattigaste har inte samma chanser att komma bort från oväderen. Se New Orleans
   Med detta för ögonen borde vi höja priserna för det som är på väg att föröda vår planet. Mitt förslag är att göra det som avger växthusgaser, flygresorna, bensinen och köttet, dubbelt så dyrt. Säg att vi gör detta inom 7 år så har den enskilde möjlighet att ställa om. Eftersom detta också kommer att drabba de fattigaste kan vi kompensera genom att höja upp grundavdraget. I övrigt skall vi inte skatteväxla.

Tre sätt
Det finns tre sätt att få ner växthusgaserna. Tekniken är en bra grej. Vi ser nu hur bilismen inom några år kan drivas med el istället för med fossil. En varning här är att det är långt mer än bilens avgaser som är farligt. Det krävs mycket energi och användning av farliga saker när bilen tillverkas och skrotas. Bilen kräver asfalt och partiklarna kommer att finnas kvar. För det andra måste den enskilde ta ansvar för sina utsläpp. Här ser jag knappast någon framgång. Jag ser hur vi, även jag själv, lever ungefär som vi gjort. Människor flyger som aldrig förr, vi har ungefär lika många bilar som tidigare och vi färdas i dem som aldrig tidigare. Däremot åt vi mindre kött 2017 än året innan, om än marginellt. Detta är hoppingivande, det är framförallt de unga som i högre utsträckning är vegetarianer och veganer. Enligt uppgift har eleverna på Spyken i Lund två vegetariska dagar i veckan. Det här talar för att vi kommet att äta allt mindre kött i framtiden.

Politiken måste ta ansvar
Det tredje sättet är att politiken tar sitt ansvar, att de som är satta att bestämma vågar ta tag i frågan. Tyvärr ser jag inte heller här någon trend på detta. Det är ju politiken som gör att vi ligger illa till. Det är en majoritet som har sett till att vi bygger mycket mer väg än järnväg, det år politiken som rätt ständigt höjer kollektivtrafiktaxorna. Det är politiken som inte inför köttskatt trots att köttet kräver stora resurser. Jag tycker självklart att vi skall vara aktsamma om den goda jorden, men om vi inte diskuterar köttets enorma behov av jordresurser blir det fel.

Dubbelt så dyrt

Jag är så klart klar över att ingen kommer att höja med de tal jag skriver ovan. Jag bara redovisar vad jag tror är nödvändigt. Eftersom det är de rika som gör av med mest växthusgaser kommer vi att fortsätta skräpa ner. De rika kommer fortsatt att ha råd.
   De pengar vi får in genom höjda priser måste vi använda för att reparera de skador som uppstår och kommer att uppstå. Här måste vi också vara solidariska med de länder som råkar värst ut.

Villamattor eller lite på höjden vid Höje å
av Gunnar Stensson



Staffanstorps stadsarkitekt Thomas Lexén vill inte bygga villamattor på åkermarken vid Höje å. Han får mothugg från kommunstyrelsens ordförande Christian Sonesson (M):
   ”Det är alldeles för tidigt att säga, något sådant ställningstagande har vi inte tagit alls!”
   ”Det är viktigt att man håller lite på de öppna landskapen mellan Staffanstorp och Lund”, tycker oppositionsrådet Pierre Rådström (S). ”Jag tycker att man ska bygga lite på höjden.”
   I måndags hade biblioteksföreningen Klok i Klostergården bjudit in Höje å vattenråds limnolog Jonas Johansson som föreläsare om Höje å.
   Biblioteket var knökfullt. Motståndet mot exploatering av åkermark vid Höje å är massivt.
   I mötet deltog lundapolitikerna Björn Abelsson, S, Karin Svensson Smith, MP, Ulf Nymark, MP, och Helmut Moser, V, liksom representanter för Klostergårdens Byalag, Höjebromöllas odlingslottsförening och motståndsgruppen Mitt Höjeå, med förankring i Flackarp, där opinionen mot både villamattor och ”lite på höjden” är stark.
   Jonas Johanssons föreläsning handlade om Höje å i ett brett miljöfokuserat, samhälleligt och historiskt perspektiv. Den briljanta föreläsningen filmades och filmen finns utlagd på Klostergårdens byalags hemsida. För att finna den behöver man bara googla på ”Klostergårdens byalag Lund”.

Bildspel »
Video, del 1 »
Video, del 2 »

70 år av glädje och förtryck
av Anna Wester & Gunnar Olofsson

I år firar staten Israel 70 år som självständig stat. Glädjen är förstås stor, och festerna många. Samtidigt upplever palestinierna 70-årsminnet av Al-Nakba, katastrofen då 750.000 människor fördrevs från sina hem för att bereda plats för den nya israeliska staten. Och katastrofen har aldrig tagit slut.
I år markeras dessutom drygt 50 år av ockupation av de palestinska områden – Västbanken, Gaza och östra Jerusalem - som enligt FN-beslut (resolution 242 och 338) skall utgöra den av nu 135 länder, inklusive Sverige, erkända palestinska staten. Israel har flyttat in, och fortsätter att flytta in, sina egna medborgare på ockuperad mark – helt emot bland annat 4:e Genèvekonventionen som förbjuder länder att flytta in sina egna medborgare på ockuperat lands territorium. I nuläget bor över 650.000 israeler i illegala bosättningar på beslagtagen palestinsk mark. Murar, stängsel, avspärrningar och otaliga militära posteringar gör vanligt vardagsliv för palestinierna till en mardröm. Varje dag ockuperas mer mark, egendom förstörs och familjer drivs iväg.
   Människor – även barn - som protesterar mot ockupationen arresteras i, ofta nattliga, razzior, döms i summariska militärrättegångar och spärras in långa perioder i fängelser inne i Israel – även detta brott mot 4:e Genèvekonventionen. I nuläget sitter 6.950 palestinier, de allra flesta politiska fångar, i israeliska fängelser. 359 av fångarna är barn, 22 journalister och 10 medlemmar av det demokratiskt valda palestinska parlamentet. 450 fångar sitter i så kallat ”administrativt förvar” på obestämd tid utan rättegång eller dom. 99,7% av alla som åtalas i militärdomstolar döms till fängelse.
 

 
Vid gränsen mellan Gaza och Israel pågår nu ”Återvändandemarschen”. Tusentals människor demonstrerar mot förtryck, ockupation och blockad och rätten att återvända till sin jord enligt FN:s resolution 194. Protesterna har mötts av den israeliska armén med tårgas, gummikulor och skarp ammunition in över gränsen. Hittills har över 30 obeväpnade palestinier dödats av arméns prickskyttar, inklusive flera barn och en journalist. Över 1.000 skadade personer gör att den redan hårt belastade sjukvården i Gaza nu går på knäna. Man klarar helt enkelt inte att ta hand om alla sårade. Läget kan bli ännu värre då protesterna planeras fortsätta fram till Nakba-dagen den 15 maj.
   Sveriges regering har, med sin plats i FN:s säkerhetsråd, ett särskilt ansvar för att frågan nu kommer upp på dagordningen.
 • Initiativ måste tas för att omedelbart sätta stopp för Israels fortsatta dödande av obeväpnade palestinska demonstranter
 • Säkerhetsrådets resolution 2334 (23 december 2016) måste implementeras så att byggandet av illegala israeliska bosättningar på ockuperad palestinsk mark upphör
 • Israel måste med sanktioner och ekonomiska och andra påtryckningar förmås avsluta ockupationen och erkänna existensen av en palestinsk stat
 • Allt militärt samarbete med Israel måste upphöra och ett vapenembargo införas

Anna Wester, ordförande i Palestinagrupperna i Sverige
Gunnar Olofsson, styrelsemedlem