Välkommen som ordförande i mitt parti. Förväntningarna på dig är stora och alla vi andra i partiet måste lägga manken till för att dessa förväntningar inte skall komma på skam. Mina huvudintressen har sedan många år varit ekonomi och energifrågor. Om några av mina idéer eller synpunkter kan komma till nytta i partiets arbete så är det ju bra. Jag har publicerat det jag skrivit framför allt i den den socialistiska webbtidningen Veckobladet i Lund.
Du hade i januari en bra artikel i DN om finanssektorn. Men man får inte bortse från de förändringar i den reala ekonomin som kan ha haft stor betydelse för den uppkomna krisen.
När man inom vänstern pläderar för mera jämlikhet är det i regel rättviseaspekten som dominerar. Man försummar att framhålla de negativa makroekonomiska följderna av stora inkomstskillnader. Flera okonventionella ekonomer (Joseph Stiglitz, Nouriel Roubini, Kemal Dervis m.fl.) har framhållit att den ökade ekonomiska ojämlikheten i alla länder i världen som blivit en följd av globalisering och avregleringar är en viktig orsak till den ekonomiska obalansen i världen. I USA, EU och Japan har löneandelen av förädlingsvärdet i ekonomierna minskat till 65%. Det har inneburit att efterfrågan på dessa marknader inte räckt till för de tjänster och varor som produceras. Detsamma gäller överallt. Global aggregate demand skulle inte räcka till konsumtion av allt som produceras om inte många – individer som stater – lever över sina tilllgångar med lånade medel, och om inte bankerna tar större risker i sin utlåning än de egentligen bör göra. Följden blir ackumulation av obetalbara skulder. Under 1900-talet kunde skulderna avskrivas vid konjunkturnedgångarna när mindre företag och mindre banker gick i konkurs. Under 2000-talet har de obetalbara skulderna ackumulerats i stora finansföretag – too big to fail – och sedan vältrats över på skattebetalarna.
Under det just avslutade Davos-mötet visade många oro inför den ekonomiska framtiden. Någon undrade om 1900-talets kapitalism skulle kunna fungera under 2000-talet. Andra uttryckte bekymmer för arbetslösheten – framför allt för ungdomar – och den ökande ekonomiska ojämlikheten som riskerar att leda till social oro. Någon insikt i att ojämlikheten kan vara roten till det onda lyste med sin frånvaro.
Att förklara sambandet ekonomisk ojämlikhet > otillräcklig efterfrågan > utebliven ekonomisk tillväxt (om det inte lånas till konsumtion) är kanske inte så enkelt. Men du Jonas får ju beröm för att vara pedagogisk så du klarar det nog.
Enligt en rapport från OECD är Sverige det land bland industriländerna där den ekonomiska ojämlikheten ökat snabbast. Från ginikoefficienten 20 år 1985 till 26 vid den senaste mätningen. Alliansens skattepolitik och försämring av socialförsäkringarna har naturligtvis bidragit till den utvecklingen som dock pågått även under socialdemokratiskt styre. Sverige är fortfarande en av de mest jämlika länderna i världen men ändå bidrar vårt land till den globala ekonomiska obalansen. Liksom Tyskland och Kina har vi ett stort exportöverskott vilket möjliggörs av att andra länder har motsvarande importöverskott som ofta måste finansieras med skuldsättning.
Ständig materiell ekonomisk tillväxt i sin nuvarande form är inte möjlig på sikt på grund av resursbrist och överbelastning på naturen men även i ett kommande samhälle med balanserat och hållbart resursutnyttjande är ekonomisk jämlikhet en självklar målsättning.
En bra artikel om den makroekonomiska betydelsen av ojämlikhet fanns i Guardian den 5. februari. Rekommenderas till studium.
Med kamratlig hälsning
Du hade i januari en bra artikel i DN om finanssektorn. Men man får inte bortse från de förändringar i den reala ekonomin som kan ha haft stor betydelse för den uppkomna krisen.
När man inom vänstern pläderar för mera jämlikhet är det i regel rättviseaspekten som dominerar. Man försummar att framhålla de negativa makroekonomiska följderna av stora inkomstskillnader. Flera okonventionella ekonomer (Joseph Stiglitz, Nouriel Roubini, Kemal Dervis m.fl.) har framhållit att den ökade ekonomiska ojämlikheten i alla länder i världen som blivit en följd av globalisering och avregleringar är en viktig orsak till den ekonomiska obalansen i världen. I USA, EU och Japan har löneandelen av förädlingsvärdet i ekonomierna minskat till 65%. Det har inneburit att efterfrågan på dessa marknader inte räckt till för de tjänster och varor som produceras. Detsamma gäller överallt. Global aggregate demand skulle inte räcka till konsumtion av allt som produceras om inte många – individer som stater – lever över sina tilllgångar med lånade medel, och om inte bankerna tar större risker i sin utlåning än de egentligen bör göra. Följden blir ackumulation av obetalbara skulder. Under 1900-talet kunde skulderna avskrivas vid konjunkturnedgångarna när mindre företag och mindre banker gick i konkurs. Under 2000-talet har de obetalbara skulderna ackumulerats i stora finansföretag – too big to fail – och sedan vältrats över på skattebetalarna.
Under det just avslutade Davos-mötet visade många oro inför den ekonomiska framtiden. Någon undrade om 1900-talets kapitalism skulle kunna fungera under 2000-talet. Andra uttryckte bekymmer för arbetslösheten – framför allt för ungdomar – och den ökande ekonomiska ojämlikheten som riskerar att leda till social oro. Någon insikt i att ojämlikheten kan vara roten till det onda lyste med sin frånvaro.
Att förklara sambandet ekonomisk ojämlikhet > otillräcklig efterfrågan > utebliven ekonomisk tillväxt (om det inte lånas till konsumtion) är kanske inte så enkelt. Men du Jonas får ju beröm för att vara pedagogisk så du klarar det nog.
Enligt en rapport från OECD är Sverige det land bland industriländerna där den ekonomiska ojämlikheten ökat snabbast. Från ginikoefficienten 20 år 1985 till 26 vid den senaste mätningen. Alliansens skattepolitik och försämring av socialförsäkringarna har naturligtvis bidragit till den utvecklingen som dock pågått även under socialdemokratiskt styre. Sverige är fortfarande en av de mest jämlika länderna i världen men ändå bidrar vårt land till den globala ekonomiska obalansen. Liksom Tyskland och Kina har vi ett stort exportöverskott vilket möjliggörs av att andra länder har motsvarande importöverskott som ofta måste finansieras med skuldsättning.
Ständig materiell ekonomisk tillväxt i sin nuvarande form är inte möjlig på sikt på grund av resursbrist och överbelastning på naturen men även i ett kommande samhälle med balanserat och hållbart resursutnyttjande är ekonomisk jämlikhet en självklar målsättning.
En bra artikel om den makroekonomiska betydelsen av ojämlikhet fanns i Guardian den 5. februari. Rekommenderas till studium.
Med kamratlig hälsning
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar