2012-02-16

Riksdagens utrikespolitiska debatt av Gunnar Stensson

”Dagen efter det palestinska valet kan den israeliska ockupationsarmén arrestera de palestinska delegaterna”
Det är Carl Bildts argument mot att erkänna Palestina i riksdagens utrikespolitiska debatt. Palestinierna uppfyller inte det svenska erkännandekravet om kontroll av det egna territoriet. Territoriet kontrolleras av den israeliska ockupationsarmén. ”Det är den brutala verkligheten”
   Argumentet om kontroll av territoriet är svagt. Sverige har flera gånger frångått det som t ex i Kroatien 1992.
   Israel erkändes 1948 under pågående krig och långt innan några gränser fastslagits. Kravet om kontroll av territoriet ser ut som en särbehandling av palestinierna.
   Bildt gav dock starkt uttryck för sin önskan att ockupationen av Västbanken skall upphöra.

S, V, M,P och C  hävdar att Palestina uppfyller territoriekriteriet.
   De motiverade utförligt sin ståndpunkt i en gemensam debattartikel i Svenska Dagbladet 15/2.
   Bildt svarade att det var att banalisera den brutala verkligheten.
   Flertalet folkrättsexperter, i Sverige Ove Bring, och de flesta av världens nationer menar, som oppositionen, att gränskriteriet är uppfyllt genom hänvisningen till 1967 års gränser.
   Det anser nog Bildt också. Syftet med hans argumentation var dels att dölja regeringens splittring och dels att samtidigt framhålla sin egen starkt kritiska inställning till den israeliska politiken.
   Det pinsamma är ju att Folkpartiet och Kristdemokraterna ensidigt sluter upp på Israels sida.

Jan Björklund har rest till Israel
för att visa Folkpartiets stöd för den israeliska politiken. Han kräver att det ska finnas ett fredsavtal före erkännandet och ger därmed Israel möjlighet fortsätta ockupationen genom att helt enkelt förhala fredsprocessen i oändlighet liksom under gångna decennier.
   Till Israel reste också Kent Ekeroth några månader tidigare för att understryka Sverigedemokraternas stöd till de israeliska bosättarna.

Israels bräckliga argument mot ett palestinskt FN-erkännande är att det står i motsättning till en förhandlingslösning.
En så gott som enhällig världsopinion underkänner argumentet. Tvärtom skulle FN-erkännande gynna fredsförhandlingarna genom att de båda parterna för första gången finge möjlighet att förhandla från likvärdiga positioner.
   Den ståndpunkten uttrycktes i utrikesdebatten insiktsfullt och nyanserat av Centerns Kerstin Lundgren.
   Urban Ahlin, S, var övertygad om att frågan skulle vara avförd från dagordningen vid nästa års utrikesdebatt. Sverige skulle då ha sällat sig till majoriteten av världens nationer genom att ha erkänt Palestina i FN:s generalförsamling.

Inga kommentarer: