Miljöpartiet ber om förlåtelse för sitt stöd till vinst i friskolan: ”Vår politik har lett skolan fel” av Gunnar Stensson

Miljöpartiet ingick tillsammans med M, FP, C, KD och S i den så kallade Friskolekommittén, som förra året gjorde ett gemensamt uttalande om vilka principer som skulle gälla för friskolorna. Därmed skulle frågan kunna avföras från valet 2014.
   MP fick igenom en del förbättringar som gällde meddelarfrihet, lärartäthet och långsiktighet hos ägare.
   Varken MP eller S ville den gången avskaffa vinsten. Däremot ville de reglera vilka bolag som ska få driva skola, men framför allt Moderaterna gjorde klart att detta inte kunde bli hela kommitténs linje.
   MP vek sig inför M:s ultimatum för att få till stånd ett enigt uttalande. Vänsterpartiet blev ensamt om kravet på förbud mot vinstuttag.
   Kompromissen om friskolorna blev inte populär inom vare sig S eller MP.
   På Miljöpartiets kongress drev medlemmarna mot partistyrelsens vilja igenom en ny skrivning i partiprogrammet: ”Syftet med verksamheten ska inte vara att dela ut vinst, vilket också ska framgå av stadgar eller bolagsordning. Eventuell vinst ska återinvesteras i verksamheten.”
   Det var ett stort steg bort från kompromissen i friskolekommittén. Sedan hände ingenting. MP-medlemmarna var fortfarande missnöjda. Då och då uttalades kritiken offentligt. Birger Schlaug tog i STV härom veckan avstånd från MP-linjen och deklarerade att han i skolfrågan stödde Vänsterpartiet som är ensamt om att driva en konsekvent linje beträffande riskkapitalister, vinster och skatteplanering.
   Nu tar MP steget fullt ut och bryter friskoleöverenskommelsen med Allianspartierna. ”Vi måste få bort vinstintresset ur ekvationen” skriver Yvonne Ruwaida, Mats Pertoft och Jabar Amin i Aftonbladet 4/11.

Därmed står S tillsammans med de fyra Allianspartierna ensamt kvar på Friskolekommitténs linje.

   Det socialdemokratiska kravet på reglering av friskolorna, som Friskolekommittén inte kunde acceptera, stöds nu av Anders Borg, som säger att riskkapitalbolag inte bör äga friskolor eftersom det för att driva en skola krävs en långsiktighet på minst tio år. Såtillvida har S vunnit en seger, men samtidigt hamnat i dåligt sällskap. Frågan är hur länge de tänker stanna där.

Skolpengen
I centrum för vinstfrågan står skolpengen. För att generera vinst måste man ha många och billiga elever=skolpengar. Det gäller för friskolorna och det gäller för riskkapitalisterna.
   Men inte bara för dem. Det gäller för alla skolor som omfattas av skolpengssystemet och har skapat konkurrens om de billiga och välanpassade eleverna.
   Den konkurrensen utkämpas bland annat via betygssättningen och genom att skolor i tysthet väljer bort elever. Att kommunen måste ta hand om alla elever i sista ändan hindrar inte enskilda skolor från att driva en NIMSY-politik. Not In My School-Yard. Den drabbar de dyra eleverna, de med fysiska och psykiska funktionshinder och invandrareleverna.
   Skolpengen som instrument för skolfinansiering måste bort. Den är en mekanism som automatiskt segregerar elever. Vi måste ha en mekanism som integrerar dem. Hur det kan se ut vet vi inte. Kanske ett lågt belopp som följer eleven kan kompletteras med ett fördelningssystem som syftar till en fördelning till varje elev efter behov.
   2007 fanns en opinion i Lund mot skolpengssystemet. Då fördes förhandlingar om en gemensam oppositionspolitik mot systemet. Den kom aldrig till stånd. Miljöpartiet sa nej.
   MP i Lund ska inte behöva be om förlåtelse. Men vi hoppas att det inför valet 2014 ställer upp i kampen mot det skolpengssystem som alstrar segregation i Lunds skolor.