Höghastighetstågstation på Brunnshög - en mindre bra idé av Ulf Nymark

Gunnar Stensson är en man som är uppfylld av mängder av goda idéer kring stadens och Klostergårdens utveckling. Det är då inte så underligt, att det bland de goda idéerna ibland smyger sig in en och annan mindre bra idé.
   En mindre bra idé är Gunnars förslag som att dra höghastighetstågen mellan Malmö och Stockholm via Brunnshög och att där också placera en ny järnvägsstation för höghastighetstågen. (Se VB nr 32!) Höghastighetstågen skulle alltså enligt detta förslag inte angöra Lund C. Varför är då detta förslag mindre bra – eller för att säja det rakt ut – varför är detta ett dåligt förslag?

Inga trafikmässiga fördelar
Regeringens förhandlare tycks nu ha bestämt sig för att tågen ska gå via Lund. Detta är dock inte detsamma som att tågen kommer att göra uppehåll i Lund. Vad gäller detta finns inga löften utställda. Att i rådande förhandlingsläge kräva en helt ny spårsträckning och ett nytt i förhållande till stadskärnan externt stationsläge för höghastighetstågen skulle vara direkt huvudlöst. Att dra höghastighetstågen via Brunnshög har nämligen inga som helst trafikmässiga fördelar för Trafikverket och tågoperatörerna. Tvärtom, det finns en rad nackdelar.

Stora merkostnader
Bland nackdelarna för Trafikverket väger det tungt att det skulle behövas en dragning av dubbelspår runt östra Lund på uppskattningsvis minst 20 km. Denna spårsträcka är sannolikt tilltagen i underkant, eftersom spåren måhända måste dras öster om Kungsmarken om en inte vill dra det i eller alltför tätt inpå Puggängarna och Kungsmarken. Det innebär – fortfarande uppskattningsvis – en merkostnad på ca 2 miljarder för Trafikverket, markköp oräknat. (En tumregel är att 1 km dubbelspår kostar ca 100 miljoner). En nackdel för Jernhusen, eller vem som nu förväntas bygga den moderna ”airporten” för tåg på Brunnshög som Gunnar tänker sig, är förstås kostnaden för en ny stationsbyggnad, vid sidan av den ombyggnad som är planerad för Lund C.

   Visst innebär det en del kostnader att bygga om spårområdet vid Lund C för höghastighetståg, men dessa kostnader kommer inte i närheten av kostnaderna för nytt dubbelspår öster om Lund och nytt stationsområde på Brunnshög.
   Ytterligare en nackdel, jämfört med att låta höghastighetstågen gå på befintlig sträckning av stambanan, är att det för Trafikverket med största sannolikhet kommer att bli en rad rättstvister kring markinlösen öster om Lund. Förutom att fördyra byggandet kommer sådana tvister att försena och försvåra höghastighetsspårsbyggandet.

Längre restider …
Både Trafikverket och tågoperatörerna är måna om att förkorta restiden – det är ju det som är själva vitsen med höghastighetståg. Att dra spåren via Brunnshög för att någonstans söder om Lund koppla på stambanan innebär flera minuters fördröjning (jag kan inte uppskatta hur många), vilket är ett stort minus när det gäller att jaga varje minut.
   Ur resenärssynpunkt är givetvis tidsförlusten också ett minus. Det blir heller inte så attraktivt för resenärer som stiger av och på i Lund. Brunnshögsstationen blir en ganska ödslig station. Vid ett höghastighetstågstopp vid Lund C beräknas antalet resande öka med enbart 10 000 av- och påstigande per dag, jämfört med de ca 70 000 resenärerna vid Lund C som beräknas till år 2030 utan höghastighetsspår. Förläggningen av tågstoppet till Brunnshög lär knappast locka fler resenärer jämfört med höghastighetsstationen Lund C.

Försämrat konkurrensläge gentemot flyget
Höghastighetstågsstoppet i Lund beräknas dra resande från ett ganska stort omland runt Lund. För de resenärer som har målpunkter utanför Lund blir det i de flesta fall ett extra färdsättsbyte med tågstoppet förlagt till Brunnshög. (Typ: resande från Eslöv som tar tåg till Lund C, sedan spårvagn till Brunnshög). Överhuvudtaget blir det krångligare för alla höghastighetstågsresenärer som inte har Brunnshög som mål- eller utgångspunkt, vilket torde vara merparten av de beräknade 10 000 av- och påstigningarna.
   Tidsförluster och fler byten av färdmedel innebär givetvis att konkurrenssituationen gentemot flyget försämras betydligt.

Finns det några fördelar över huvud taget?
Sammanfattningsvis: Om Lunds kommun i förhandlingarna med Trafikverket kräver en helt ny sträckning av höghastighetsspår via Brunnshög är det i praktiken detsamma som att vi överhuvudtaget inte får något höghastighetsstopp i Lund.
   Att lägga höghastighetsstoppet för Lund på Brunnshög har inga trafikeringsmässiga fördelar – inte för resenärer, inte för banhållare och inte för tågoperatörer. Inte heller finns det några ekonomiska vinster att hämta hem; tvärtom, det fördyrar höghastighetstågsprojektet. Men det kanske finns stora stadsutvecklingsmässiga fördelar som uppväger de resandemässiga nackdelarna och fördyringen av projektet? Jag har i varje fall inte lyckats urskilja några sådana i Gunnars förslag.