Kommersialisering och kommunalisering har gjort svensk skola sämst i OECD av Gunnar Stensson

Kommersialiseringen av friskolesystemet och kommunaliseringen av skolorna har lett till att staten har förlorat kontrollen över skolväsendet som i stället utlämnats till vinstintressen och kommunal styrning i kommuner med helt skilda förutsättningar. Detta konstaterar OECD i sin nya rapport Low-performing students.
   Den senaste Pisa-undersökningen tar upp de elever som bara klarar de enklaste uppgifterna i Pisas delprov i läsning, matematik och naturvetenskap.
   Var fjärde elev i OECD-länderna klarar dem inte. En förfärande siffra, även med hänsyn till att flera OECD-länder ligger efter i sin utveckling.
   Men den svenska skolan ligger ännu sämre till. Hos oss klarar inte en av tre elever baskraven,.

Rapporten ”Friskoleurval med segregation som resultat”, framtagen av Lärarförbundet, Lärarnas Riksförbund och LO, visar tydligt att det fria skolvalet leder till att elever med likartad bakgrund samlas på samma skolor. Härom veckan påstod Svenskt Näringsliv motsatsen.
   Skolresultaten har gått ner för alla grupper, men sämst går det för pojkar från arbetarhem. Deras kunskapsresultat har på senare år sjunkit dramatiskt, skriver Karin Pettersson i en ledare med titeln ”Skolkrisen är en klassfråga” (AB 9/2).
   Den svenska skolan koncentrerar idag fattiga, nyanlända och barn till föräldrar som bara inte orkar till ett antal hårt utsatta miljöer.
   Hittills har de flesta nyanlända elever hamnat på ett litet antal skolor som redan är hårt belastade.

Den främsta orsaken till segregationen är friskolornas kösystem. Två av tre fristående skolor (64 procent) har kö till sin första klass.
   Var sjätte friskola har en kötid på minst fem år. I Stockholm, Göteborg och Malmö är det vanligare  att friskolorna har kö och att köerna är långa.
   Kösystemet medför att det är betydligt fler elever som har föräldrar med längre utbildningsbakgrund som antas till just de skolorna. Det medför att elever med annan socioekonomisk bakgrund i princip inte har möjlighet att antas till dessa skolor.
   Sedan länge vet vi att föräldrarnas utbildningsnivå är den starkast förklarande faktorn till vilka resultat en skola presterar.
   Skolsegregationen är lika hämmande för hög- som lågpresterande elever.
   Tillsätt en utredning där antagning och urval till Sveriges skolor ses över ur ett segregationsperspektiv!
    Det skriver Johanna Jaara-Åstrand, ordförande i Lärarförbundet, Bo Jansson, ordförande i Lärarnas Riksförbund och Tobias Baudin, 1:e vice ordförande i LO.