Kommentar till franska presidentvalet

Frågan är vad som i längden sker med vänsterns självförtroende när den ständigt tvingas acceptera de realpolitiska valen och bejaka de marknadsliberaler som ställs mot det som är långt värre på högerkanten. Jag fruktar att hela den politiska fantasin krymps ner. Macron är i princip inte mycket annat än en representant för det franska socialistpartiets högerflygel: Uppslutning kring den förödande euron, åtstramningspolitik och noll intresse för fackliga perspektiv på ekonomi och välfärd. Han kommer till och med delvis ur finansvärlden.
   Jag skojade på Twitter och karaktäriserade Macron som en speedad version av socialdemokraten Mikael Damberg. Är det detta jag ska känna entusiasm för? Nej, det är omöjligt. Men vore jag fransman skulle jag självklart lägga rösten på Macron eftersom alternativet är otänkbart och direkt livsfarligt.
Göran Greider, Dagens ETC, onsdag 26 april 2017