Hon var första kvinnan som sprang Boston Maraton –
nu gör hon om det 50 år senare!
När jag blev intresserad av idrott, i
mitten på 50-talet, dominerade herrarna helt. Jag kommer ihåg många
herrar från den tiden men bara få kvinnor. Varför var det så? En
förklaring är att det fanns betydligt fler grenar för herrarna.
Kvinnorna spelade inte handboll, fotboll, bandy eller ishockey. I
friidrotten fanns 20 grenar för herrarna men bara 10 för kvinnorna.
Sålunda ansågs inte kvinnorna orka springa mer än 200 meter medan
herrarna sprang alla sträckor upp till maraton. Som en av våra stora
löpare uttryckte det: ”kvinnor blir bara snoriga om de springer
längre”. Sverige har varit ett hyfsat idrottsland så gott som alltid.
De har alltid tagit hem medaljer i OS och VM. Men våra kvinnor kom
först någon gång på 60-talet. Ett talande bevis för detta är att de
första 35 åren var det bara herrar som tog hem Svenska Dagbladet
bragdmedalj. Det kunde dock varit en kvinna under den här tiden,
Nora-Anna. Hon slog flera världsrekord 1945 på sin specialdistans 800
meter.
10 000 män
Om en ville åka Vasaloppet och var lundabo kunde en anmäla sig genom Lugi skidor. Här fanns den kände arkitekten Yngve Lundqvist. Yngve gjorde medaljer till var och en som åkte. 1975 var det kvinnoår men fortfarande nekades kvinnor i spåret. Då gjorde Yngve en medalj med texten: ”10.000 man i spåret – kvinnoåret”.
Kvinnorna är om
Men det har vänt. Nu tar kvinnorna oftare bragdmedaljen än männen. Om vi tittar på de senaste 20 åren har kvinnorna tagit hem medaljen 12 gånger. De senaste 10 åren har kvinnor tagit den 6 gånger. Jag tippar att en kvinna tar den i år också. Antingen Tove Alexandersson, världens bästa kvinnliga orienterare och som nu dominerar sporten. Jag kan också tänka mig att Sara Sjöström får den för andra gången, med alla sina världsrekord och VM-titlar.
Ett annat sätt att mäta är det faktum att i de olika grenarna är nu de svenska kvinnorna bättre än herrarna. I simning där kvinnorna dominerar och i orientering. I fotboll har kvinnorna tagit många mästerskapsmedaljer sen 1994 när herrarna tog medalj senast. På skidor har vi väl bara kvar Charlotte Kalla och Stina Nilsson, som är medaljkandidater inför stundande OS.
Vid de olympiska sommarspelen i fjor tog Sverige 11 medaljer, kvinnorna tog åtta och männen tre. Vi fick två guldmedaljer som togs av Sara Sjöström och Jenny Rissveds, cykel.
Är det hela ett mått på att Sverige har nått en bit på väg i jämställdhet?
10 000 män
Om en ville åka Vasaloppet och var lundabo kunde en anmäla sig genom Lugi skidor. Här fanns den kände arkitekten Yngve Lundqvist. Yngve gjorde medaljer till var och en som åkte. 1975 var det kvinnoår men fortfarande nekades kvinnor i spåret. Då gjorde Yngve en medalj med texten: ”10.000 man i spåret – kvinnoåret”.
Kvinnorna är om
Men det har vänt. Nu tar kvinnorna oftare bragdmedaljen än männen. Om vi tittar på de senaste 20 åren har kvinnorna tagit hem medaljen 12 gånger. De senaste 10 åren har kvinnor tagit den 6 gånger. Jag tippar att en kvinna tar den i år också. Antingen Tove Alexandersson, världens bästa kvinnliga orienterare och som nu dominerar sporten. Jag kan också tänka mig att Sara Sjöström får den för andra gången, med alla sina världsrekord och VM-titlar.
Ett annat sätt att mäta är det faktum att i de olika grenarna är nu de svenska kvinnorna bättre än herrarna. I simning där kvinnorna dominerar och i orientering. I fotboll har kvinnorna tagit många mästerskapsmedaljer sen 1994 när herrarna tog medalj senast. På skidor har vi väl bara kvar Charlotte Kalla och Stina Nilsson, som är medaljkandidater inför stundande OS.
Vid de olympiska sommarspelen i fjor tog Sverige 11 medaljer, kvinnorna tog åtta och männen tre. Vi fick två guldmedaljer som togs av Sara Sjöström och Jenny Rissveds, cykel.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar